Category Archives: Kostrådgivning

– Individuell kostrådgivning utifrån varje människas egna förutsättningar. –

Dyster framtidsprognos + gluten och socker.

Jag har varit rätt så jäkla sjuk. Inte så att jag fick en diagnos från sjukvården, för jag sökte mig inte dit. Men jag känner framför allt IDAG hur min kropp svarar så mycket bättre när jag tar upp näring och hur jag – även om jag känner mig trött till och från – ändå har en bättre grundkänsla i kroppen. Skillnaden är enorm.

Blaskigt och trassligt i ett dike, så som livet känns ibland.Mitt problem var att min tarm – av olika anledningar – blivit genomsläpplig, det som kallas för läckande tarm. Å andra sidan var det en välsignelse, för det har lett mig hit. Jag ger andra stöd och hjälp på deras resa, inte genom att göra exakt som jag gjorde, men genom att minimera det som skadar tarmslemhinnan och stör kroppens funktioner.

Se på bilden nedan, det är resultatet av min egen hårmineralanalys år 2000. Min mamma fick mig att göra den, men sedan har den legat i en låda och först nu förstår jag. Den nedre rutan indikerar näringsupptag från tunntarmen. Staplarna bör ligga i jämn höjd i det vita smala spannet, du kan själv se att de få staplar som finns inte når upp. Det är dessutom många staplar som fattas. Därmed även näringsupptaget.

Hårmineralanalys år 2000.

 

Jag förstod över huvud taget inte detta när jag såg analysresultatet första gången.

Dels för att jag inte hade kunskapen då, men också för att jag i efterhand förstått hur inflammerad min hjärna var. Jag kunde inte tänka klart. Min tunntarm läckte som ett såll, det är vad frånvaron av staplar tydligt visar. Osmälta proteiner smet ut genom tarmen och ställde till kaos i min biokemi – gluten och kasein kan nämligen passera blod- /hjärnbarriären, som är ett skydd för att inte “vad som helst” (kemikalier till exempel) ska kunna nå hjärnan. Kaotiskt.

Om du har läst det jag skrivit förut, så vet du vad jag står för. Jag är INTE för  gluten i vete, korn eller råg. Jag är ett levande (tack och lov) exempel på hur illa det kan bli, hur påverkad det kan göra en kropp, utan en diagnos egentligen. Jag behöver ingen diagnos för att veta att jag mådde dåligt. Jag behöver inte ta ett test för att veta att gluten är ett gift för mig. Och för många andra. Toxiskt.

brödberoende bokÄr du fundersam på vad jag pratar om och känner dig skeptisk, men vill bli lite mer övertygad? Läs då boken “Brödberoende“. Wheat Belly. Skriven av hjärtläkare (!) William Davis. Den kan få vem som helst att släppa mackan. Skulle jag tro. Det påverkar så mycket som vi inte har en aning om. Utöver vete även korn och råg…

Det som händer är att det skadar kroppen. Särskilt flimmerhåren i tarmen, sedan kan den bli genomsläpplig. Och vi har så många meter slemhinna från mun till anus som kan stressas av proteiner som gluten och kasein, det är inte konstigt att vi reagerar. Det behöver inte vara med magknip eller diarré – det kan lika gärna vara huvudvärk, migrän, värk i leder eller smärta i kroppen. Ju förr vi förstår det, desto bättre kan vi ta hand om våra kroppar för framtiden.

Svarta siluetter av träd mot en grå himmel.Och där kan det kännas lite dystert. Cancerfonden kommer med en rapport nu som säger att “att antalet som lever med en cancerdiagnos kommer att fördubblas till år 2040. Samtidigt kommer samhällets kostnader för cancer att öka dramatiskt.” Det kommer att påverka oss alla, så jag föreslår att börja förebygga. Ta hand om kroppen.

Med detta säger jag inte att gluten, socker eller kasein orsakar cancer. Men jag säger inte heller att det inte gör det. Det försvagar kroppen. Jag är övertygad om att en hälsosam livsstil kan påverka till det bättre, därför erbjuder Cancerfonden även “matmönster som minskar risken“. Jag håller INTE med om fullkornsbiten, särskilt inte om det är av vete, korn eller råg, men det vet du redan.

En annan sak är Livsmedelsverkets nya rekommendationer om att spädbarn bör få gluten långsamt. Jag biter mig i tungan (och tänker “nej, nej, nej”) för att jag blir osäker på om jag ska skriva eller inte, det är kontroversiellt. Många av oss lever på bröd. Men jag håller INTE med. Gluten har INTE  alls i en kropp att göra, inte barns kroppar heller. Andra får tycka, tänka, göra och känna vad de vill.

glutenfritt bröd med ost och zucchiniDet pratas ibland om människors “nojja över att inte äta en smula bröd” – att det skrämmer upp barn som hör att det är onyttigt att äta bröd. Och jag kan till viss del hålla med och förstå tanken. Men för mig, som har varit väldigt sjuk och mått oerhört dåligt i min kropp – handlar det om att förebygga obalans när man avstår från gluten. Det är inte konstigare än så. Och det finns annat bröd än på vete, korn och råg att äta…

Jag har nära anhöriga som har fått diabetesvärden att återgå till normala när de har fasat ut gluten. Så enkelt är det för mig. Gluten och socker är läskigt. Som du säkert har läst tidigare har man efter diabetes typ 2 (som kryper allt längre ner i åldrarna och inte kallas “åldersdiabetes” längre) kommit fram till att diabetes typ 3 är – Alzheimer’s. Huu. Det räcker för mig.

smågodis färggladaVi äter 17 kg GODIS om året. Med det dolda sockret i “livsmedel”, äter vi 37 KILO socker om året. Och jag väljer helst bort socker, så många äter säkert mer. För att inte tala om barn som plockar lösgodis i påsar som nästan är större än dem själva… hur gott det än är, är våra kroppsfunktioner inte gjorda för de mängderna. De kan gå sönder av så mycket.

Och igen, jag säger inte att det gluten eller det socker vi äter orsakar människors cancer och att de hade undvikit cancer utan. Det vet ingen. För det kan hända och påverka vem som helst av oss. Men jag är övertygad om att kroppens organ och immunförsvaret mår bättre och blir starkare utan både gluten och socker.

Kanelbulle med pärlsocker.Om man vet om detta och ändå väljer att äta gluten och socker – så är det ju ett val. Och därmed ett medvetet val. Jag tycker att det är värre om man inte har en aning och springer åt helt fel håll med all sin kraft. Alla har rätt att göra sina val, förstås. Ingen annan kan förbjuda en annan människa någonting.

Men kunskap är makt. Jag tycker att det är magiskt med tanke på hur jag själv har mått, att kunna förmedla till andra att de har stor makt över sitt mående i sina egna händer. Särskilt för dem som har börjat misströsta och varit på vippen att ge upp. Ha förtröstan.

Det är viktigt för framtiden.

// Kram Linda

Kvinnor, vi är fantastiska.

Imorgon är det 8 mars, den Internationella Kvinnodagen. Jag brukar nog inte göra nåt större väsen av det, men i år har jag gett mig tusan på att hylla Kvinnan. För att jag är så makalöst imponerad av så många av er. Kapaciteten som finns där inom er. Fokuset. Inställningen. Viljan att förändra.

Två händer, vars fingrar formar ett hjärta.Prins Daniel sa härom dagen att “Ni kvinnor är en urkraft” och det tycker jag med – oavsett om man har fött barn eller ej. Ju fler kvinnor jag möter, desto mer överraskas jag av beslutsamhet, vilja och mod. Det är upplyftande, motiverande och glädjande. Det handlar om att ta ansvar och saker i egna händer.

Jag får möjligheten att möta så fantastiska kvinnor och jag imponeras av den styrka ni bär med er. Även om ni inte alltid är medvetna om den själva. Ni är många som ger mig en tro på kraften och styrkan inom oss, förmågan att skapa nya förutsättningar och förändra för en bättre och mer hälsosam framtid. Det vill jag lyfta fram idag, för morgondagen. För framtiden.

qma hälsoundersökningStort tack till dig som kommer till mig för en hälsoundersökning och säger “nu räcker det, jag vill förändra mitt liv” och ger mig förtroendet att få vara med på din resa. Den som ska ta dig framåt, inte exakt så som jag har gjort min eller som någon annan skulle göra sin – du gör din personliga resa.

För vi har alla en ryggsäck med oss, med upplevelser och erfarenheter. Packning från förr, ända från våra tidiga år till det ögonblick vi möts. Allt du har varit med om formar den du är. Sedan kan vi välja nya vägar eller trampa runt i gamla spår ett tag till, men sökandet efter balans är i fokus. Som målbild.

brinnande röttDet handlar om att ta hänsyn till helheten. Vi kan inte komma vidare på samma sätt om vi glömmer bort vissa delar. Jag brukar likna kroppen vid många kugghjul på insidan. Vi vill att de ska snurra tyst och smärtfritt, men om ett börjar rosta, gnissla, hacka och påverka de andra…? Var finns orsaken? Vi måste börja med det underliggande problemet.

Tack till dig som kommer med lite lättare steg andra gången, som nästan dansar fram för att de (relativt) små steg som tagits framåt upplevs som en stor skillnad mot hur det har varit under många år – men det är du som har gjort resan själv. Vem som helst kan ge och få råd, egentligen, men när vi genomför förändringen och känner skillnad är det nästan ett… hallelujah moment?

Ett hjärta av gräs.Tack även till dig som inte har kommit åter igen. För det händer också. Du eller jag (eller båda) har känt att “här kommer vi inte riktigt vidare” och det är lika vackert så. Alla ska inte komma till mig, vi passar inte alltid varandra. Så enkelt är det. Ibland är det personkemi som inte stämmer, andra gånger  är det ekonomi som brister eller motivation som saknas. Det är som det ska vara och jag lär mig av det också. Så tack.

Tack till dig som går i mina yogaklasser. Som lägger ner tid, energi och kärlek på dig själv – ibland bara på att ligga ner och andas. På att lyssna in och slappna av, släppa prestationen helt och ladda batterierna för att kunna möta dem du har omkring dig med ny energi. För att du känner efter och anpassar dig efter din kropp, slutar köra över signaler och bara “göra”.

Yogastudion på Saturnus Friskvård i Märsta.Du som kommer för att fånga upp andningen i en grupp, andas långsamt och djupt för att lugna kroppen ner på cellnivå. Syresätta dig maximalt och släppa spänningar, kunna sänka blodtryck och stresshormoner i blodet. Det är en ynnest att sitta framför er med det fina förtroendet och omöjligt att inte känna stor tacksamhet. Det känns vackert.

Tack för att jag får möta er. Det här är en fin del av livet. Energier och människor som möts, som snuddar vid varandras liv en liten stund.

Jag önskar dig och alla andra en riktigt fin kvinnodag imorgon!

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ 

Dags att fokusera på din hälsa nu? Jag vill hjälpa dig på det sätt jag kan.

Som ett erbjudande för att fira Kvinnodagen, erbjuder jag att lämna 10% rabatt på 2 (två) st hälsoundersökningar (1 st nybesök 1,5 timme á 1050 kr + 1 st återbesök 1 timme á 850 kronor) = totalt 1700 kronor (istället för 1900 kr).

Då gäller följande: att boka in ett nybesök före söndag 20/3 2016 (vi kan ses efter 20/3, men en första bokning bör göras innan dess) och göra ett återbesök senast 16/6 2016, så att vi hinner ses och mäta näringsstatus samt följa upp före sommaren. (Det bör gå 4-5 veckor mellan våra möten, men du har till 16 juni på dig.) De 1700 kronorna betalas vid första besöket. Vad som ingår? Mätning av din näringsstatus, kostråd för din blodgrupp och övriga livsstilsråd – baserat på dina näringsvärden. Kostnad för eventuella kosttillskott tillkommer. Intressant? Du kan boka tid här. Välkommen! (Frågor kring detta? Kontakta mig här.)

Det är förvisso Kvinnodagen, men detta erbjudande gäller både kvinnor och män.

Notera att jag tar emot både i Sthlm (Södermalm) och i Märsta, när du väljer tid.

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ 

Och jag vill passa på att sända en särskild hälsning till en fantastisk Qvinna som fyller 40 fina år just imorgon; gratulerar med stora kramar, Susann!

// Kram Linda

Nej. Det är inte alltid “lätt” att ändra kosten.

Inte för alla. Det är osedvanligt många bländvita leenden överallt i media, slanka kroppar, hantlar och rubriker som säger: “Det är bara att sluta äta socker!” Så går du ner i vikt som aldrig förr. Jo precis. I en perfekt värld.

Sockrade geléhjärtan - godis.Men om man har råkat skapa ett förhållande till socker som är osunt är det inte jättelätt, det tycker inte jag åtminstone. Nu vet jag att vi alla är olika – och lyfter gärna fram just det – men det är återigen viktigt om man börjar känna sig misslyckad att man vet att fler kan ha det tufft. Att vi sällan är ensamma, vi bara tror att vi är det.

Att slå på sig själv för brutna nyårslöften är ingen bra fortsättning på året.

Socker är en av vår tids tunga droger – och den finns överallt. Därför är den inte konstig för oss. Den bara är. Sött och fett är som knark för hjärnan. Men det här går att hantera och dessutom vänja sig av vid, med god planering. Och vilja. Insikt i sitt problem. Det går att förhålla sig till socker på ett sunt sätt. Men när man läser att det är “lätt” och det inte känns lätt, kan splittringen dyka upp…

Kanelbulle med pärlsocker.Vi äter socker av olika anledningar, för att det finns där – i maten – eller för att vi tillsätter det i kaffe och te. För att dämpa känslor, för att undvika tristess. För att vi är sugna efter maten. Vissa avhåller sig helt, andra (som jag gjorde) kan självmedicinera med det för att binjurarna är utmattade och kroppen skriker att den behöver snabb energi för att ens orka kliva ur sängen – då orkar man inte ta hänsyn till hur skadlig effekt det ger…

Och många äter socker i affekt. Känslomässigt, om man känner sig ensam, ledsen, otrygg och trött, ger socker en positiv effekt initialt. Ett exploderande rus. Och när rushen kommer gäller det bara att hänga på, sen när den efterföljande dippen kommer gäller det snarare att hålla sig vaken. Eller att inte tappa humöret. Och hänga med när suget börjar om. Det är ett otyg, kort och gott.

Oskalad potatis.Men det är just vad det är; gott! Annars skulle vi väl aldrig plåga oss så? Och i många fall när jag pratar kostomläggning med mina klienter säger de “men, det som är så gott!” om något. Det är verkligen vår tids utmaning, att så mycket som är svårt för kroppen att hantera smakar – gott. Det kräver kraft och motivation att löpa linan ut. Ett steg i taget.

Och jag vill att du ska veta att det är möjligt. Att det inte funkar så bra att “bara ta bort” utan att tillföra, att vi kan ersätta en hel del och skapa nya rutiner. Trampa upp nya vägar. Lära sig mer. Men att vissa saker kan vara bäst att lämna helt därhän, för att kunna skapa en helt ny balans. Det är lurigt när något stör.

Svårt? Spännande. Ibland behöver vi både stödhjul, hjälm och flytväst för att känna oss säkra, men efter ett tag hittar vi en stadigare kurs och kan släppa taget lite. Men det är förstås individuellt hur vi hanterar det. Vissa är inte ens sugna på socker, medan det är andras drog. Livets lotteri.

En färgsprakande tallrik med läkande kost.Vill du få tips och råd om alternativ mat och lära dig hur kroppens inre reagerar på det många äter dagligen, så har du fram till 15/3 på dig att anmäla dig till vår kostkurs helgen 2-3/4.  (Se info nedan) Och passar det inte nu, så kör vi den igen. Det brukar vara svårare att få ihop kurser på vårterminen än till hösten, men önskar du stöd och ny inspiration för egen del så får du gärna anmäla dig via detta kontaktformulär. Välkommen!

Söker du istället hjälp i en individuell kostrådgivning (ta gärna reda på din blodgrupp, även om vi kan börja ändå innan dess) kan du boka tid här.

Jag önskar dig en fin 29 februari.

// Kram Linda

Mat för mig, kanske för dig_Kostkurs 2016_VT_

Gasig i magen av bönor?

Det här tål att upprepas. Det finns ett roligt test jag brukar göra. När vi håller vår grundläggande kostkurs Mat för mig, kanske för dig ställer jag ofta frågan om någon blir gasig i magen av att äta bönor? “Åh, jaa” det är det ju många som blir, de skrynklar även ihop ansiktet när de tänker på det. Och så pratar vi om det.

hjärta av röda linserJag vet inte varför jag tycker det är roligt, förr var jag då inte det minsta road av att prata om gaser. Men jag tror för det första att det handlar om att vi alla är likadana på insidan. Ingen kommer ifrån lite “knas med magen” (till och från, eller ofta) om vi inte anstränger oss för att må bra, hur mycket pengar som än finns på banken eller om man står på stora  internationella scener. Det som är mänskligt håller oss kvar stadigt på jorden.

Det har jag insett efter allt “skitsnack” med klienter genom åren.

Men framför allt påverkas vi för att vi inte bör äta bönor som de är. Eller jo, det är klart vi ska. Vissa av oss. Mer än andra. Andra inte så mycket. Personligen älskar jag att äta bönor och baljväxter, men de måste hanteras och tillagas för att inte skapa ett problem i mage och tarm. För i grund och botten innehåller bönor ämnen som gör att de ska vara svåra att äta och smälta för oss människor. Det är meningen, det är bönans skydd i naturen mot skadedjur, insekter och liknande.

bubbligt bönkokVisst är det fascinerande? Våra intressen står mot deras, äta eller ätas? Men det är genomtänkt, vet du.
I bönor och baljväxter finns ett ämnen som heter saponiner och det är ett tvålämne, SAPO (latin) är ett ord som betyder just – tvål. Det är därför det löddrar och skummar så när man kokar bönor och baljväxter. Om man inte har blötlagt dessa bönor innan, följer en del av dessa ämnen med ner i mage och tarm. Och när man äter “tvålämnen”, tror du att det då kan skapa gaser och bubblor i tarmen? Oh yes.

Har man dessutom en nedsatt matsmältning – om man saknar vissa enzymer eller har brist på produktion av saltsyra (HCl) för att bryta ner maten i småbitar eller något annat – så blir det ännu kämpigare för magen att smälta denna mat. Gasigt.

Det finns mycket att lära sig om hur vissa matvaror bör hanteras innan de kan ätas. I bönor och baljväxter finns även lektiner, en sorts proteiner som jag tar hänsyn till när jag rekommenderar kost efter blodgrupp, för att avlasta just – blodet. I skrivande stund är hjärt- och kärlsjukdomar vanligaste dödsorsaken i Sverige, så i min värld och mitt nya liv är det smart att planera sin kosthållning. Tänka på vad som avlastar blodet och vad som kan belasta det, istället för att säga “-Ät precis vad du vill, det spelar ingen roll!” 

En färgsprakande tallrik med läkande kost.Missförstå mig rätt, jag jobbar inte heller med förbud. Jag kan inte lägga mig i andra människors val, jag har inte rätt att göra det. Även utifrån mina kostråd får man äta “vad man vill” (fastän jag mer än gärna informerar om gluten) men det skulle kännas oärligt om jag inte förklarade hur vissa saker vi äter faktiskt påverkar kroppen – när de frågar mig. Jag skriver ju mina åsikter här; vitt och brett och högt och lågt, men du har förmodligen valt att titta in, läsa detta och du kan även välja att klicka dig härifrån. Men vissa av er läser och förändrar på avstånd, vilket är jätteroligt och glädjande.

Mycket av det vi är vana vid att äta idag skadar våra kroppar, tyvärr. För att våra känsliga slemhinnor inte kan stå emot dessa ämnen hur länge som helst. Och då ska vi veta att kroppen kämpar för att balansera på insidan, innan det dyker upp symtom som trötthet, huvudvärk, hudutslag, värk i leder eller “ont i magen“. Det kommer sällan från “ingenstans”. Barn har en utvecklad tarm först vid ett par års ålder, så vad de äter tidigt i livet har också en stor påverkan från grunden. Eller maten modern åt under graviditeten.

Blötläggning av bönor i glasskålar med vatten.Men om vi blötlägger och kokar bönor och baljväxter, så kan våra kroppar ta upp näringen på ett helt annat sätt. Tillgodogöra oss näringsämnena bättre, för att vi slår bort de ämnen som stör mage/tarm och kokar i nytt vatten. Sedan skiljer sig bönorna även åt när det gäller blodgruppen; det kan skapa ännu mer gaser.

Får du någonsin rådet att “maten spelar ingen roll, ät vad du vill” så både tror och hoppas jag att du tänker själv. Lite längre. Jag märker det glädjande nog på allt fler som kommer till mig, de vet och känner intuitivt att maten de äter visst påverkar dem – kanske till det sämre i många fall. Och det här är vanliga människor som vem som helst, du och jag. Det behöver inte vara enstöringar som lever i skogen och bara äter kottar och blad, någon som gör “konstiga saker”. Allt fler känner ju i kroppen att det inte stämmer, att de blir “tunga” och trötta eller måste springa på toaletten omedelbart efter måltid. Alternativt kan inte gå alls, på flera dagar. Spelar det ingen roll…? För mig spelar det stor roll.

Stressade människor på Stockholms Central.En definition som jag älskar att dra upp här (ja, det blir mycket skitsnack när jag kommer igång), är att:
“Om du kan gå på toaletten och göra nummer två (bajsa) 3 gånger om dagen, så är du INTE förstoppad”. Visst är det intressant? Gissa hur många som har en mage som fungerar så? Men maten vill ut 24 timmar senare; vid frukost-, lunch- och middagstid. Däremot ska den inte vilja ut direkt efter måltid (och det kan den inte heller eftersom tarmarna är så långa, men den mat som stressar kroppen kan stressa fram ett toalettbesök och där har vi en “varningssignal”), så det är ett… delikat ämne, det här.

Funderar du på hur din mage fungerar, med eller utan gaser? Vill du lära dig mer?Skriv en matdagbok. Varje dag, vad du har ätit och hur du mår efter – upp till flera dagar efteråt kan det du äter påverka din kropp. En reaktion behöver inte komma ögonblickligen. I din matdagbok kan du sedan leta upp små ledtrådar som förklarar reaktionerna.

Blötläggning av bönor och baljväxter.Så, det här är en förklaring till varför din kropp kan reagera med gaser på bönor och baljväxter. Det är helt naturligt. Jag brukar få frågan om bönor på burk/förpackning i affären är blötlagda, men det vet jag inget om. Jag blötlägger alltid från grunden och kokar dem själv, det känns mest rätt för egen del.

Jag önskar dig en fin första dag, på resten av ditt liv.

// Kram Linda

Att få en chans – och ta den.

I min bransch kan det vara lite ensamt ibland, vi är ännu rätt få som äter på ett “sådant” sätt som minskar inflammationer. Det kan vara lite lurigt att tänka utanför den berömda boxen (även om det går utmärkt) och jag kan se/höra på vissa klienter, kunder eller bekanta att de skulle önska en gemenskap.

Ett lysande gult löv mot regnvåt mörkgrå asfalt.En plats där vi kan dela erfarenheter med varandra. För när man är den “enda” i sin bekantskapskrets som gör annorlunda och sticker ut, kräver det både energi och mod att hålla sin linje. Det är främst där många vill ha stöd. Nog för att det går att skapa grupper i sociala medier för allt, men alla är inte aktiva där och det är roligare att ses på riktigt i våra kostkurser tycker jag. När det blir ett samtal.

Men du vet vad man säger, endast döda fiskar flyter med strömmen. Det tyder på en genuin övertygelse att gå sin egen väg (även och kanske särskilt) när de runtomkring signalerar att man är lite konstig och knepig. För att det vi gör är ovant. Det kan väcka ett obehag. Ska de också behöva ändra sig då?

Svaret är nej. Ingen kan tvinga, locka eller lura någon annan än sig själv till någonting – någonsin. Vi kan mycket väl ha våra åsikter om andras sätt att leva, men vi har inte rätt att uttala dem utan att någon ber om råd.

Den enda vi får bestämma över är oss själva.

låst lägeMen, de som verkligen vill bryta upp då? Som försöker förändra för egen del, för att de upplever en stor skillnad? Men har det motigt och riskerar att tappa fokus…? Jag vet hur det är när någon tittar på ens mat, grimaserar och förklarar att de tycker att det ser “äckligt ” ut. För att de inte vet att de inte har rätten, att de bara ska bry sig om sig själva.

Jag förstår att man vill ha igenkänning. Därför tycker jag om att lyfta fram mejl från människor (här Sandras från 2013) som har förändrat sina liv, sin kosthållning och mår bättre. Det blir inte bara min historia utan andras.

Härom dagen fick jag ett meddelande som gjorde mig genuint glad. Både för framtiden och för inspirationen. För tonen i texten och motivationen.

rosalila blomsterFör ett par månader sedan träffade jag denna unga kvinna som ville ha hjälp med individuella kostråd. Hon kände sig underviktig och önskade gå upp i vikt efter att ha kämpat med kostråd som inte kändes rätt för henne; som att “äta vad hon ville” (inte sällan socker) – samtidigt som hon hade ett starkt motstånd till det. Hon sökte något annat.

Hur som helst, vi samtalade igenom en session. Jag tog hänsyn till hennes blodgrupp och förklarade, tipsade och visade. Hon ställde frågor (som hon inte alltid ville höra svaret på) och jag utvecklade så diplomatiskt jag kunde vad JAG står för. Hur var och en sedan vill göra kan jag inte lägga mig i. När hon gick hade hon fått mycket att tänka på, en hel del att gå hem och smälta.

matbok 3 framsidaSedan åkte hon utomlands en tid och kom nyligen tillbaka för att införskaffa mina matböcker. Det var en ära. Jag har ju min idé, min nisch och min tanke (i grunden att dämpa inflammatoriska processer och balansera pH-värde) men jag har aldrig gått en utbildning inom matlagning. Jag är varken kock eller kallskänka – men jag var med i högstadiets Hemkunskap. Så jag tänker, skapar och gör det basic, på en nivå som var och en sedan kan utveckla vidare.

Men den här tjejen har tagit det ett par steg till.

Hon är makalöst påhittig. En sann kreatör. I många fall kan mina klienter säga “Men vad blir det kvar att äta?!” när jag förklarat hur jag ser på gluten, komjölk, socker, fläsk och Solanin (bland annat)… men hon tog till sig informationen, processade och började skapa.

Så på självaste fettisdagen fick jag ett meddelande:

“Hej fina Linda 🙂
Eftersom jag inte känner någon annan som bryr sig så ville jag bara dela mina semlor med dig: Very berry semlor med hallonmandelmassa och blåbärs-björnbärsfluff. Bullen är helt glutenfri och bakad på havresurdeg, kärlek och kardemumma (totalt egenimproviserat recept!), mandelmassan gjord på mandlar, torkad aprikos och några hallon och fluffet på vispad äggvita, fåryoghurt, blåa bär och (för min mammas skull) en gnutta vaniljpulver. Hallonhjärtat ovanpå är med inspiration från dig. 🙂 ”

…och en fin bild:

Js fina semlor_

 

Jag blev helt mållös. Visst låter det ljuvligt och ser gott ut?! Tack J för att du ville dela det med mig. Jag är superimponerad. Inte bara för att hon tycker att det är en god idé att äta på detta sätt (jo, hon har gått upp i vikt av maten på ett “sunt” sätt), utan även för hennes idérikedom. Kreativiteten. Känslan. Glädjen.

Tänk er en tjej som henne ha ett bageri, café eller en restaurang i framtiden.

Hon är ung. Jag kunde – faktiskt – ha varit hennes mamma och hon är otroligt kunnig. Det är så häftigt att se. Så inspirerande för framtiden. Och jag förstår henne så väl, man vill dela sitt intresse med andra som sitter i samma båt. Med dem som förstår uppoffringen och tankeverksamheten. Svårigheterna. Och hur det ser ut när det blir så bra! Utan gluten, socker eller komjölk.

hjärta av vinbärDet känns så fint. Att få vara delaktig. Lite som att hjälpa till att rita en karta och stötta i laddningen av batterierna, för att sedan se personen i fråga dra iväg på egen hand och göra så bra saker. Jag kan inte undgå att känna mig stolt, men även om jag vet att jag hjälpt till på en kant så är det helt och hållet hennes egen förtjänst. Hennes utmaning och resultat.

Hennes investering i sig själv, sitt liv.

You go, girl!

// Kram Linda

PS. Vi verkar inte få ihop en kostkurs på onsdagar, men om du önskar delta helgen 2-3/4hör gärna av dig. Det vore kul att ses och få prata lite med er, utöver kostkursen. 🙂

Om Alzheimer’s och insekter på… bröd.

Vissa dagar poppar nyheterna upp som vilda popcorn, och då menar jag särskilt de ämnen som undertecknad brinner för. Hälsa ner på cellnivå. Förr struntade jag i vilket; hur min kropp fungerade och/eller varför, men efter min egen krasch 2006 (som jag fortfarande återhämtar mig ifrån) har det blivit så mycket viktigare.

Inte minst för att så många som har problem vill ha hjälp och söker upp mig för råd. Därför känns det viktigt att vara på tå. Och när det jag nyss skrivit ett inlägg om dyker upp i media, tar jag gärna bollen på volley.

Först kom “nyheten” om Alzheimer’s – att hjärnan har förändrats långt innan Alzheimers sjukdom bryter ut hos en människa. “Forskare på Karolinska institutet har följt personer som nästan garanterat kommer att utveckla Alzheimers sjukdom runt 55 års ålder. Nästan 20 år tidigare drabbas hjärnan av inflammatoriska förändringar som tycks vara kopplade till sjukdomen”.

Jag hyser ju ett stort intresse för det här med inflammationer (efter min egen läckande tarm, bland annat). En inflammatorisk process är egentligen en läkning och ett försvar som har gått snett, något saknas så att kroppen inte läker ut. I min värld kopplas näringsbrister till inflammationer och vi kan dessutom välja att äta mat som skapar mer eller mindre inflammation i kroppen. Hur ser det ut i din värld? Det viktigaste av allt är att du skapar en egen uppfattning att bottna i.

“Detta på grund av att de bär på vissa genetiska förändringar som gör dem särskilt utsatta”, står att läsa om forkningen. Okej, det kan vara en skrämmande insikt, men om du har hört talas om epigenetik, så handlar det om att slå av eller på gener – beroende på hur vi lever. Vi kan göra som våra föräldrar och bli som våra föräldrar, eller skapa nya mönster för oss själva. Det är givet att vi får med oss en viss del in i livet – till och med av våra far- och morföräldrar – men vi har själva mycket att säga till om. Ifall vi vill.

Och du har kanske hört vad man kallar för Diabetes typ 3…? Alzheimer’s.

bröd_Jag har ju en förkärlek till att informera om glutens (vete, korn och råg) effekt på kroppen. Hur tufft det har blivit för oss att hantera genom den förädling som har skett över tid, bara i mitt senaste inlägg skrev jag över 800 ord om det. Du ser hur jag håller på, går liksom lätt upp i spinn.

Men här väljer jag Hälsa som livsstils ord om “Hur gluten attackerar din hjärna – del 3” (att gluten kan korsa blod-hjärnbarriären och orsaka inflammation och minskat blodflöde till hjärnan…), så att ni får vila från mina malande kvarnar ett tag. Jag står för varenda ord om gluten, men ibland är det bra att någon annan skriver om det.

Stressade människor på Stockholms Central.Men här vill jag säga att gluten inte är den enda boven, för stress i alla former är fruktansvärt nedbrytande för människokroppen och vi har en hel massa val att göra framför oss. För den framtid vi önskar oss. Jag personligen har demens i min släkt och har valt att göra så många förändringar jag bara kan för att undvika det i min egen framtid. Jag vet ju inget om framtiden, men jag undviker viss mat, jag yogar och mediterar för att lugna hjärnan, jag rör på mig, äter kosttillskott och sover gärna 8 timmar per natt…

Den andra “nyheten” jag syftar på här fick mig bara att gapa.

Kanske inte så mycket på grund av insekterna som tillagades (jag ska aldrig säga aldrig, men i nuläget föredrar jag Aminosyrakomplex för egen del, tack) i SVT en morgon. Nej, det var en kampanj från Brödinstitutet (börjar de bli svettiga av bröddebatten, tro?) där en talesperson förklarade hur oerhört nyttigt och bra bröd är. En bagare bjöd på smakprov, här knapriga larver (karamelliserade med socker, för säkerhets skull) som pålägg och bröd med syrsor i, så att det blir dubbelt klimatsmart med nya vägar till… mat. Nya proteiner.

larver på macka

foto: svt

Vi fick otaliga gånger veta att “bröd är något av det mest klimatsmarta vi kan äta”. Det är väldigt energisnålt att odla; grödan kräver väldigt lite. Och så är det kanske, det har jag ingen aning om. Men betyder det är bröd är hälsosamt? (Programledaren insinuerade att det inte är konstigt att självaste Brödinstitutet kommer med denna information, haha.)
“-Jo, men bröd är bra både för hälsan och för klimatet.” Vänta nu. Bröd är inte bara vete, korn och råg, det vet jag. Det går att baka bra bröd själv på andra råvaror som havre och ris, men de allra flesta tänker vete, korn och råg. Eller nån surdegsform. Därför krockar all information på nätet – konstant.

“-Väldigt mycket bröd är enormt bra för hälsan” fortsätter talespersonen för Brödinstutitet. “Till exempel fullkornet förebygger många cancerformer (…) fullkorn och fibrer har positiva egenskaper” och jag tänker att det är skönt att det finns fibrer i annat (läs: grönsaker, baljväxter osv) än just – bröd.

På frågan “Vad tycker du om alla dieter som går ut på att man inte ska äta gluten eller kolhydrater?” blir svaret:
“- Vi grundar oss ju på vetenskap, på Livsmedelsverkets nya rekommendationer, vi lutar oss mot eh… de, de… vetenskapen som finns… Sveriges Forskningsteknologiska Institut, på Sveriges Lantbruksuniversitets mat- och klimatlista – till skillnad mot väldigt många självutnämnda experter.”

Tom O'Bryan, föreläsning om gluten, mars 2014 i Stockholm.Vetenskap innebär “kvalificerad gissning”. Själv föredrar jag experter, självutnämnda eller ej, och särskilt den som heter dr Tom O’Bryan – en amerikansk glutenexpert med mängder med forskning på hur skadligt gluten är. Han har föreläst i Sverige, även om svenska studier, jag har  lyssnat på honom heldagar två år i rad. Och jag ville inte äta en smula gluten efter det. Som tur var hade jag redan slutat då.

Jag vädjar till dig i detta massiva informationsflöde, att tänka själv. Och orkar du inte tänka – känn efter. Bli vän med din kropp och lyssna till signalerna djupt inifrån. Kom bara ihåg att det tar TIO MÅNADER för kroppen att sluta stressa när den har varit fri från minsta smula gluten. 10 månader. Vissa kroknar redan efter tre veckor för att de “inte märker någon skillnad”. Men håll ut. Ge dig själv den tiden. Kunde jag, så kan definitivt du.

Hjärtformat i rädislandet.Det finns inga garantier i Universum. Utöver alla fantastiska känslor och ljusa ögonblick vi får möjlighet att erfara, kan det finnas mycket skrot vi måste gå igenom i livet ibland, mörka branta uppförsbackar i motvind och hällregn. Livet pendlar. Men. Om du tänker lite själv, silar alla intryck och skapar dina egna uppfattningar här….

…vem vet då vilka inflammationer du kan undvika?

Jag tycker att vi knyter ihop dagens säck här. Trevlig helg!

// Kram Linda

Om socker ändå kunde dämpa sötsug.

Ibland önskar jag att socker verkligen kunde dämpa sötsug. Som en person med en viss svaghet för socker (om man inte ska ta i), kan jag få sötsug fastän jag håller mig ifrån sockerarter i den mån jag kan. Jag menar, vi äter ju mat. Och där finns sockerarter, jag kan få sötsug av morötter eller lök… på den nivån är det.

Sockrade geléhjärtan i hög.Å andra sidan är jag extremt tacksam över hur den utvecklingen har skett. Förr åt jag bara. Idag sorterar jag. Och mycket har förändrats till det bättre. Jag har väl inga direkta sockerförbud, men jag väljer så medvetet jag kan. Om det krisar, så frukt istället för godis kanske, eftersom det ändå är naturligt fruktsocker (fruktos) och fibrer. Och ändå försöker jag att hålla mig ifrån, eftersom jag vet hur känslig jag är! Att det sätter igång en sockerkarusell inom mig. För att inte tala om torkad frukt – det är ju sött som smågodis. För alla.

För socker dämpar ändå aldrig sötsug. Socker har inte den funktionen. Även om vi för en kort stund tror det, för att det ger ett påslag av må-bra-hormoner och hjärnan känner att “det här var kul!”. Tyvärr. Suget är snart tillbaka. Det går inte att fylla på med missbruk och tro att det ska lösa problematiken. Som om mer spelande skulle dämpa ett spelmissbruk. Mer sex skulle dämpa ett sexmissbruk. Mer socker skulle dämpa ett sockersug. Men som jag önskar att det skulle göra det!

Fyra glas med rosévin i en skål.För hur det än är, sägs det att “summan av lasterna är konstant” och att det är föremålen som ändras. (Men det råder delade meningar om det också.) Sedan 2008, när jag lade om min kost, har jag slutat med alkohol (ytterst sällan, möjligen), koffein i kaffe eller svart te, jag har aldrig rökt, äter inte gluten från vete, korn eller råg och jag har valt bort så många former att stimulantia att sockret får ta den största smällen. Jag kryssar mellan sockerarterna. Som om summan av laster är konstant.

Och det är intressant det här, med socker. Vi är gjorda för att tycka om sött och få energi av det. Det var nödvändigt för vår överlevnad, så att vi orkade springa ifrån vilda djur till exempel, men förr handlade det om rötter och bär för sötma. Att plocka, rensa och äta mindre mängder, som levern till viss del kunde lagra in – ifall vi skulle behöva lite sockerenergi senare och det då var svårt att hitta just rötter och bär… Idag kliver vi bara in i en livsmedelsbutik och där är hyllmeter efter hyllmeter från golv till tak fyllda av socker. Gärna vitt socker också, som skapar så mycket obalanser inom oss. Det är där det egna ansvaret kommer in och är så vansinnigt viktigt. Men inte så enkelt om man har en sweet tooth

brödDu har säkert hört talas om Diabetes Typ 1. Och att Diabetes typ 2, som tidigare ofta kallades för “åldersdiabetes” nu kryper ner i åldrarna i den takt lördagsgodispåsar växer i storlek (Tack till Pandaplanet/Pandabloggen och Svartbäcksskolan i Haninge för inlägget och bilderna i länken!) och socker blir en naturlig del i vår vardag genom läsk, ketchup, bröd och pasta. Till exempel. För mjöl blir till/beter sig som socker i blodet.

Men visste du att man kallar Alzheimer’s för Diabetes typ 3…? Antingen så gillar vi läget och tar det som det kommer, eller så börjar vi att förändra det vi kan nu för mindre risker i framtiden. Vi vet aldrig vad som sker framöver, men jag tycker om tanken på att vi kan förbygga. Varför börja när det är för sent…?

Ett rött äpple - en symbol för en tugga ur kunskapens fruktDet är vanligt att klienter som kommer till mig för en hälsoundersökning har något man kallar för fettlever. Liver fat. Det hade jag också. Och det händer när kroppen får för mycket socker (rötter och bär fanns inte i de mängderna) så att levern inte kan lagra in mer, det tar stopp och sockret blir – som på resten av kroppen – till fett. Det belastar levern och man bör vända det skeendet, så att vi kan må bättre. Det är ingen omöjlighet. Frågan är om vi vill? I mitt jobb ser jag ofta att det handlar om socker. Inte bara alkohol, som man har pratat om tidigare utan just – sockerarter. Fruktos, kanske främst tillsatt i godis, mat och annan tillsatsstinn mat, men även fruktsocker från frukt.

Och det är knepigt att prata om socker. För att det in många fall fungerar som medicin – man självmedicinerar. Fråga mig. Men jag hymlar inte med att jag har ett problem, jag var tvungen att vara öppen med det, för att inte kunna gömma mig. Jag vet idag att socker inte dämpar sötsug. Det är bara min hjärna som vill lura kroppen att det blir så himla bra om jag äter socker…

Så vad gör jag istället? För att bli av med sötsuget? Jag ställer mig tre frågor, framför allt. För mig personligen är det viktigt att hålla balansen, så:

Turkosa vattenglas med filtrerat vatten i.1. Hur mycket vatten har jag druckit idag?
En kropp består till ca 70% av vatten och vi behöver rent vatten (gärna filtrerat, utan smaksättning eller kolsyra) för att organen ska kunna utföra sina funktioner, för att blodet ska kunna transportera näringsämnen och så vidare. Inga konstigheter.
Kroppen önskar ca 0,3 dl per kilo kroppsvikt = för en person på 60 kg önskar kroppen 1,8 liter om dagen. Kaffe, saft, läsk, mineralvatten är inte vatten. Inte heller soppor eller vatten i mat. Rent vatten är vatten.

Har jag druckit för lite över dagen, så kan min kropps signal av törst tolkas som – sötsug. Kroppen vill ha vatten. Jag äter socker. Ingen bra kombination, om man ser till organens funktioner – kroppen får inte precis vad den önskar. Så jag tänker alltid först igenom hur mycket vatten jag har fått i mig.

smör hjärta2. Hur mycket fett har jag ätit idag? Motsatsen till socker är fett. Punkt. Fett är väl inte det första vi vill äta när vi får sötsug, men någonstans är balansen ur spel – inte minst för att vi under lång tid har varit väldigt fettskrämda. Det är inte farligt att äta bra fetter och finns mycket att välja på i fettväg, men jag rekommenderar att välja fettkällor efter blodgrupp.

en yogis hand i gyan mudra; tumme mot pekfinger3. Behöver jag meditera? För mig har socker varit ett sätt att hantera känslor och ofta kunnat kopplats till sorg, trötthet eller en känsla av att bara vilja “lyfta” sinnet. Må bättre. När jag nu har förstått att jag fungerar så och att socker skapar trubbel, är det läge att stanna upp, stressa ner och känna efter inåt. Gråta om jag måste, andas djupt och känna på vad det är som signaleras. Längtan? Tomhet? Saknad? Sorg? Det kan vara att den senaste måltid jag ätit har varit för full av sockerarter, så att karusellen är igång. Då backar jag tillbaka och äter mer fett.

För jag behöver inte “unna mig” sött. Om jag håller balansen med vatten, fetter och sömn, har jag inte samma behov. Då äter jag inte socker som ändå inte kan dämpa sötsuget… sen handlar det ju om man vill se sitt sockersug eller inte. En bekant talade om för mig att hen inte hade något sockersug alls, men jag vet att personen i fråga dricker alkohol nästan varje dag. (När det handlar om alkohol är det flytande sockerarter, eftersom det är ytterst lite proteiner eller fett.)

Stress skapar alltid ett behov av socker, tycker jag. Utmattade binjurar kräver socker. Visst sockersug kan alltså vara kroppens rop för att orka gå vidare.

Så att andas, balansera med läkande kost och stötta från grunden är ovärderligt.

Vill du ha hjälp med individuell kostrådgivning eller göra en hälsoundersökning, kan du boka tid: här på min boka-direkt-sida.

Varmt välkommen.

// Kram Linda

Old school eller den nya tidens kostråd…?

Det är baske mig inte konstigt att människor blir förvirrade. Åt vilket håll vi än ser, finns pekpinnar av alla sorter. Ät det här, ät inte det där! Det här är nyttigt, det här är onyttigt! Phew. Om jag inte vore så övertygad om min egen ståndpunkt i detta, hade jag nog slitit mitt hår. Efter min utbildning till funktionsmedicinsk näringsrådgivare, känns det viktigare än någonsin.

En levande eld som brinner.Mitt fokus är inflammationer, kan man säga. Att dämpa inflammatoriska processer och att balansera det inre pH-värdet, eftersom så många av våra västerländska sjukdomar är just – inflammatoriska. Så jag väljer mat efter blodgrupp och utifrån människors omständigheter – oavsett vad som är gott eller inte. För mig är det solklart, men jag kan inte påverka eller ändra den som tänker tvärtom, jag vill främst mana till att tänka själv. Lättare sagt än gjort, kanske. När vi peppras med så många olika råd.

Jag läste om en studie om smör härom dagen, som sade att Smör är sannolikt ofarligt men margarin kan vara dödligt på temat mättat fett. Det är en stor och viktig förändring. Är mättat fett alltså inte så farligt som vi har länge blivit intalade? Skapar det inte så mycket problem inom oss som vi har trott? Jag och Kostdoktorn har stort sett samma syn på det mättade fettet (även om jag väljer bort det i fläskkött), att det inte är så skadligt som det har sagts.

Men ändå, det finns olika sorters mättat fett. För att göra det än mer komplicerat.  Smör är naturligt – men margarin är kemikalier. Härdat fett säger jag alltid nej till. Men det är en helt annan sak.

Läs mer om Äkta varas syn på margarin. Brrr. Här en artikel i DN om “Margarin – smörimitation med bensin”. Mmm. Låter väl smarrigt?

Eller den här texten, en av mina personliga “favoriter” om tillverkningsprocessen;  “Macka med margarin – en ren kemisk sörja” . Hur sugen blir du?

 ✓ Den vegetabiliska oljan utvinns ur frön,
i vissa fall med hjälp av extraktionsbensin.

Man behandlar oljan med fosforsyra och lut.

 Man bleker oljan för att få bort den naturliga färgen.

  All naturlig smak och lukt tvättas ur oljan.

 Om fettet härdas – så att den flytande oljan blir fast – används nickel.

 Om fettet istället “omestras” för att bli fast, slås fettmolekylerna sönder
och sätts ihop på ett slumpmässigt och inte alls naturligt sätt.

 Om det behövs delas fettet upp i olika smältpunkter
med hjälp av lösningsmedel.

 Sedan är det bara att färga och smaksätta margarinet
så att det blir så likt smör som möjligt.

Visst får man en lite fadd smak i munnen bara av att läsa detta…?

smör hjärtaHär börjar man ju förstå att vi har olika syn på saker och ting. Det finns en skola som går på linjen “Så här har det alltid varit” och så finns det de nytänkande som reflekterat ett varv till och tänker; “…eller?!
Kanske finns det andra, nya sätt att tänka på?
Nya sätt att se på saken, nya lösningar för framtiden?

Jag slår upp Ica Kuriren nr 33, 11 augusti 2015 och ser denna märkliga artikel:

“Kokosolja – fett populärt men ohälsosamt”, säger en professor vid Karolinska Institutet i Stockholm. Phew. Bilden på härdat och blekt kokosfett i silverpaket kan jag hålla med om, men att skjuta ner alla sorters ekologiska kokosfett…? Personligen tror jag på studier som visat att ekologiskt kokosfett har goda egenskaper – här en studie  gällande Alzheimer’s sjukdom. Jag tror att både laurinsyran och kaprylsyran är bra, liksom de medellånga fettsyror som avlastar levern och blir till energi. Här hävdas (fortfarande) att mättat fett är skadligt. Som förr.

IMG_7330

Jag själv både äter och rekommenderar andra att äta kokosfett – men i kombination med andra stabila fetter; så att hjärnan, nervsystemet, cellmembran och ögonen (samt allt annat i våra kroppar som består av och behöver fett) får sina byggdelar. Vi behöver olika sorters fettsyror. Men aldrig det härdade.

Jag fick tips om “sockerbettans” blogg och texten Sorglig okunskap  fastnade jag för. Läs gärna inlägget och skapa din egen uppfattning om nutidens kostråd.

Men rapsolja då? Nej, inte i min bok. Här finns en text (på engelska) av Sally Fallon “The Great Con-Ola” del 1 om rapsolja. Det gör mig inte så sugen, jag har faktiskt inte ätit rapsolja på flera år. Och här är del 2.

Kokosfett, format som ett hjärta, på ett turkosfärgat fat.Skapa din egen uppfattning och gör det du tror på. Sätt dig in i det, så att du gör ett val – inte bara springer efter andra som pekar kors och tvärs. Ta reda på vad som gör gott i kroppen, inte bara det som smakar gott. Tänk så långt du kan, för hälsan och för framtiden.

Jag håller mig främst till kokosfett, olivolja och smör. Ekologiskt förstås. (Olivolja kall på sallad, smör till att steka i, skirat eller på “macka” och kokosfett framför allt till stekning – men även på huden, i håret och som sminkborttagning.)

Fett nice.

// Kram Linda

Matlagningskurs med yoga på Gotland.

Är du en av dem som febrilt söker efter en varmare plats att åka till, om det nu ska regna i sommar? Men resorna är dyra nu, va? Många vill fly vid blotta tanken på regn. Jag tänker så här, varför inte stanna kvar i landet och hänga med oss….? Du får dessutom med dig bra verktyg hem till vardagen igen. Win-win.

Gotländsk karg natur.Och resan går ju något söderut, med möjlighet till sol. Vi erbjuder nämligen även i år vår kombination av matlagningskurs med teori om kost och näring, tillsammans med stresshantering i form av lugn yoga – på Gotland. Det känns som att vi har hittat någonting som vi tycker mycket om.

Vem vet, det kanske regnar? Det kanske blir sol? Men vacker naturmat och yoga i sällskap med andra människor som söker samma sak som du, frisk luft och rent vatten (jag tänker vattenrenare här)… det låter toppen i mina öron.

Allt fler människor tycks behöva hållbara tips för framtiden, för att kunna skapa sin egen stabila livsstil. Som den kanske inte sett ut innan. Förvånande många – men ändå är det helt självklart – sitter hos mig och HAR ABSOLUT INTE EN ANING OM VAD DE KAN ELLER SKA ÄTA. Allt de någonsin visste om mat är plötsligt upp-och-ner-vänt och de andas lite för fort och högt upp i bröstet för att det ska vara… lugnande. Tro mig, jag vet precis. För att jag gjorde samma sak. På ett pendeltåg för lite drygt 7 år sedan. Det blir lätt som en panikreaktion. Det okända.

En färgsprakande tallrik med läkande kost.Men så är det ju med allt som är nytt för oss. Vi är “vanemänniskor”, vet vad vi har och vad vi får om vi traskar på i vår egen lilla värld – men om och när vi då känner att saker och ting måste förändras (kanske på grund av värk, trötthet och smärta i övrigt – obalanser, helt enkelt) så handlar en stor och grundläggande del om maten. Då blir det plötsligt lite knepigare. Men det är inget alternativ att ge upp.

För vi tror att mycket av det vi äter idag är “nyttigt”. Jag är av en annan åsikt. Det som på riktigt är nyttigt är i min värld det som undviker att skapa inflammation eller försura vår inre miljö. Riskerar vi försurning (lågt pH-värde i “fel” delar av kroppen, som i vävnaden när det egentligen ska vara i magsäcken – många har tvärtom så att de är basiska i magen, men får ändå syradämpande medel…) så ligger kroppen i kamp- och flyktmode hela tiden. Den får fullt sjå med att balansera, städa och rena inom oss så att varken blodet eller hjärnan ska ta stryk.

Närbild på nybakat bröd.Artros, reumatisk värk, diabetes, astma och allergier är bara några tecken på en inre miljö som är i obalans. Om det går att ändra på? Jag anser att “en kronisk sjukdom är en ond cirkel som måste brytas”, som en av mina lärare sade en gång. Men då måste man vara medveten om vad som skapar problem och inflammation i kroppen. Gluten är en given sådan. Där kör det ofta till sig hos många, eftersom “alla äter bröd”…

glutenfritt bröd med ost och zucchini…men det finns alternativ. Det gäller bara att “dra upp rullgardinen”, öppna ögonen och hitta varianter som kan vara mer läkande för kroppen. Baserat på var och ens blodgrupp. Det finns andra ingredienser och nya sätt, men när man inte vet det eller känner till dem, så kan det bli panik och ytlig andning. Då blir “att laga mat” ett jättestort projekt, när det bör vara en glädje och en njutning att tillaga maten med kärlek och sedan äta den.

Vill du hitta nya alternativ till din kosthållning för framtiden? Lära dig tips och knep för att laga maten hemma? Och komplettera med teori, så att du får svar (och ställa frågor) på vad det är som händer i kroppen? Vill du hitta en ny väg?

Matlagning på gång, bland bunkar och husgeråd.Se och läs mer om vår kurs nedan (här finns den som pdf: Förslag på Gotlandsresa_2015 )
Och här kan du även läsa om förra sommarens matlagningskurs och yoga. Kontakta mig gärna via detta kontaktformulär om du är intresserad eller vill veta mer. Det här kan bli början på en “ny resa”, ett helt nytt resmål, beroende på vad du gör av den.

Och kom ihåg. Oavsett sol eller regn, så blir sommaren som vi tillåter den. Vi har alla möjligheter att göra det vi vill av den. Det är viktigt, tycker jag.

// Kram Linda

Förslag på Gotlandsresa_2015

Att läka tarmen är något annat.

Det är ganska vanligt att jag får mejl av människor, eller möter klienter i mina hälsoundersökningar, som säger att de har lagt om sin kost eller ändrat diet… men känner att något fortfarande är galet, att de upplever att tarmen inte är läkt.

Och det är den med största sannolikhet inte. Men jag förstår dem, jag var likadan.

Vi lär oss allmänhet inte hur kroppen egentligen fungerar och vad som krävs för att stärka organen så att de lättare kan samarbeta. Eller hur vi kan bryta och ta oss ur en starkt nedåtgående spiral. Jag känner det bara allt starkare; sån tur för mig att jag hittade till fmns.se och läste om grunderna i min utbildning till Funktionsmedicinsk Näringsrådgivare.

Hjärtformade stekta linser.Men maten då? Gör den ingen skillnad? Jo, när vi tar bort det som skadat kroppen blir det inte samma slitage inom oss, dock läker det inte ut skador om organen redan är utmattade. Kroppen behöver särskild näring för att läka dessa barriärer (slemhinnor tex), så vi kan tillföra dessa byggnadsmaterial. Bra va?

Och det finns vissa grundläggande behandlingar, men beroende på vilka näringsbrister vi eventuellt har i övrigt, kan vi behöva olika saker. För att kunna läka ut på bästa sätt. Jag använder mig av två kanaler, min QMA i hälsoundersökningen, som visar på markörer i extracellulär vätska, samt HMA – hårmineralanalys visar näringsstatus nere på cellnivå. Magiskt!

En färgglad tallrik med läkande kost.Jag trodde tidigare att det fanns nog med näring i maten, som kunde göra så att vi kan hålla balansen utan minsta kosttillskott. Men det tror jag inte längre. De metoder som använts och används i jordbruk för att krama ur jordar och åkrar det sista i näringsväg, har skapat problem. Man vet ju att mineraler i grönsaker skapas av bakterier i jorden. Men när vi odlar med kemikalier förstörs dessa bakterier och därmed sjunker även mineralerna = näringsvärdet i våra grönsaker. Rätt så logiskt va? Inte sunt och rätt, men det finns en förklaring till allt… och det är bra att veta om detta.

Så det är lite mer komplicerat än vi har lärt oss att tro, särskilt när det som skadar tarmen allt som oftast ingår i en persons vardagsmat. Även – och kanske ännu mer – på helger. För att inte tala om alla olika stressfaktorer i livet… men det går att göra någonting åt! Det är liksom meningen med det hela.

Vita blommor med gröna blad och vita knoppar i bakgrunden.Det handlar alltså om att läka tarmen, så att inte proteiner från maten vi äter smiter ut i blodomloppet och skapar ett biokemiskt kaos (tro mig; inte kul). Först måste man kanske läka ut en inflammation  eller minska tillväxt av svamp – för att läka tarmen i rätt ordning och inte “stänga in” svamp eller inflammation innan läkningen.

Det är ett faktum att just mage och tarm “ligger bakom” så många av våra västerländska obalanser och sjukdomar idag. Tarmen är känslig och den mat vi (generellt) äter idag passar inte riktigt in. Helt enkelt. Om vi går runt med skadad tarmslemhinna (vilket är oändligt mycket vanligare än var och en av oss tror; vem kopplar värk i leder eller huvudvärk till tarmens status?) är det inte bara risk för autoimmuna reaktioner, utan även andra komplicerade följder.

De fyra blodgrupperna; O, A, B och AB, skrivna med olika typsnitt intill varandra.Och det är här allt börjar, på cellnivå. Vi kan bygga hälsa om vi prioriterar det som är hälsosamt för var och en av oss. Vad har du för blodgrupp? Sömnbehov? Träningsform? Det är bättre att du gör det din kropp önskar än att hoppa på samma tåg som alla andra – “göra det alla andra gör.” Vissa personer passar bättre för kött och proteinrik kost och andra för vegetabilier (…beroende på blodgrupp), precis som tuffare eller lugnande träning (…beroende på blodgrupp) och så vidare. Vem är du?

Vill du lära dig mer om dig själv? Du vet, det kan leda till en helt ny framtid!

Önskar du hjälp – här kan du se hur jag jobbar – så når du mig via lätt detta kontaktformulär. Och här kommer snart nya besökstider upp att boka för hösten.

Här kommer jag snart att lägga upp höstens kostkursdatum i Sthlm/Märsta.

Välkommen!

Vänligen,

// Linda