“-Mitt mål i livet är att dö frisk.”

Återigen duggar cancerlarmen tätt omkring oss. Sveriges sjukvård går (redan) på knäna och många förstå-sig-på:are spår att det kommer att öka ännu mer framöver. Att endast de rika kommer att få vård, om skillnaderna mellan våra landsting kvarstår. Att det beror på var vi bor. Bland annat.

De flesta av oss känner någon som fått, eller gått bort i, någon cancerform.

Cancersjuke Rickard kämpar – mot vården

Riksdagstoppen: “Är så fullständigt korkat”

Cancerläkarna slog larm om köer

Trebarnsmammans kamp mot cancern

Frida Boisen: “Nu dör nästa mamma eller pappa i vårdkön”

Det borde få många att tidigt vilja tänka på att ta hand om sig själva. Varför inte börja när vi ännu är unga och vitala, när vi kan försöka skapa en så god och stabil grund som möjligt? Alla sorters cancer och förlopp är komplicerade, men man vet att de flesta former växer långsamt, att den utvecklas under många år – inuti. Att vi kan börja i ung ålder med att göra det som varje läkare förordar: att leva “sundare” generellt. Det bör väl vara rimligt…?

En yogis hand i "Gyan Mudra", med tumme mot pekfinger.För mig innebär det att motionera och röra på sig ordentligt, på det sätt som passar var och en bäst individuellt. Att sova 7-8 timmar per natt för att tillåta immunförsvaret att stärkas under dygnets mörka, stilla timmar. Att lära sig andas lugnt och djupt, för att på så vis sänka stresshormoner och blodtryck kopplade till stress. Att äta sunt (också individuellt). Välja ekologiskt så långt det är möjligt, att rena vattnet vi dricker och duschar i, för att slippa rester av sånt som hjärtmediciner, p-piller, kemikalier och tungmetaller i onödan. Välja sådant som stärker kroppen och immunförsvaret. Och minimera det övriga (som stillasittande, rökning, alkohol, sockerkonsumtion, stress och så vidare…).

-Men hur ska jag hinna med att få in allt det här i mitt liv?! kanske det är lätt att tänka nu. Har det blivit så att vi prioriterar någonting annat den tid vi har att leva? Vad gör vi i så fall med den tiden om vi (gud förbjude) faktiskt blir… sjuka?Missförstå mig rätt här. Kanske går vi ändå inte fria från sjukdomar, vem som får cancer och hur är inte alltid givet, men det kan vara värt att ge våra kroppar en helhjärtad chans, om och när möjligheten är oss given.

En turkos tallrik med färgsprakande mat, en symbol för "läkande kost".För vi kan göra så mycket mer än vi tror och förstår för vår egen hälsa. Problemet är att vi ofta jagar en “quick fix” som går snabbt – för att vi har bråttom och livet inte riktigt går ihop – iallafall.
Men jag tror att om vi slipper stå med mössan i hand och be Farbror Doktorn om en remiss till en specialistklinik, för att få den önskan nekad… så kan vi skatta oss lyckliga. Det är definitivt en erfarenhet vi skulle känna oss rikare utan. Tror inte du?

(Vill du hänga med på vår grundläggande kostkurs “Mat för mig, kanske för dig” med start 6/2 i Sthlm, så mejla mig för mer info. Välkommen.)

I mina senaste texter – och troligtvis i några kommande – känns det som att jag upprepar detta mantra om och om igen, men mer än någonsin känner jag att det behövs: jag tror att vi MÅSTE förstå att vi lever i ett tempel som gör allt för att hålla oss i balans, om vi bjuder till. Det är inte en “kroppjävel” att svära och gorma på för att den motarbetar oss, den gör allt den kan med de (få) förutsättningar som ges. Och för mig är det så viktigt att vi vet det. Var och en av oss. Att det inte bara är att be om en remiss eller ett reservdelsorgan… för i så fall tar vi ju inte verkligheten på allvar. (Vilket i och för sig är okej – att blunda för sanningen – om det är ett aktivt val.)

Rosa löjtnantsshjärtan på rad, med gröna blad i bakgrunden.Men jag vädjar till dig att ta dig själv, din kropp och ditt liv på allvar. Det är definitivt dags. Vill du kolla upp din näringsstatus, kan jag erbjuda en hälsoundersökning. Bokar gör du här: via min bokningssida. Har vi inte träffats tidigare är det alltid “nybesök” på 1,5 timme. Sen avgör du själv om du vill gå in i behandling (med kosttillskott, jag ger en rekommendation) eller bara få enklare råd om kost och stresshantering. Eller gör en koll någon annanstans. Det behöver ju inte vara hos mig.

Jag vill bara vara (över)tydlig med att jag alltså inte menar att koppla ihop min hälsoundersökning med det jag skrivit om cancer (…vilket jag inte behandlar). Utan den handlar om att kunna se hur till exempel vitamin- och mineralstatus ser ut. För att kunna skapa balans i kroppen och stärka upp eventuella brister.

Orden i rubriken är min lärare och mentors. Hon har jobbat som terapeut i större delen av sitt liv, på heltid sedan 15-20 år tillbaka. Hon gör allt i sin makt för att hjälpa människor (tillbaka) till hälsa och jag gör allt jag kan för att lära av henne. Ta del av hennes makalösa, ovärderliga kunskap.

Liksom jag, har hon gjort en egen resa. Den började vid födseln, när hon föddes med barnreumatism, bland annat. Hennes väg har varit en mycket fascinerande resa nerifrån och uppåt, hon har klättrat och rest sig – främst på egen hand och tack vare sin egen djupa kunskap om hur kroppen fungerar. Hennes mål är alltså att dö frisk. Från att födas sjuk och göra sitt bästa för sin egen goda hälsa, till att en dag på ålderns höst eller vinter, bara kunna sluta ögonen och liksom logga ut. “Att somna när klockan stannar, för att tiden är ute” som hon själv uttrycker det. Av ålderdom efter ett långt liv.

Närbild på en rosalila blommas kronblad med gröna blad i bakgrunden.Jag tycker att det är fint. Att det är en fin önskan och en stor ambition. Och det lockar mig till att drömma om samma mål, sikta mot samma resultat. Att få dö frisk. Nöjd. Klar med livet.

Hellre än i smärtor, ångest och ensamhet.

Men när jag ser mig om idag finns det många tankar som kommer över mig och jag undrar hur många där ute som kommer att dö… friska?

// Kram Linda

Comments are closed.