Måndag gör jag ingenting…

“Måndag gör jag ingenting, ingenting, ingenting…

Egentligen är jag nog inte fullt så stilla som jag skulle vilja vara, det finns alltid nåt att pyssla med. Men jag vill oftare kliva ur träskorna, sätta mig ner och se ut genom fönstret, på naturen. Och sova en stund, liggandes på soffan.

Rosa träskor i gröngräset.

Kvällssol utanför fönstret.

Sommarhimmel med slöjmoln

 

 

 


…tisdag ser jag mig omkring, mig omkring, mig omkring…

Det är bara att vrida huvudet åt höger, titta rakt fram och sedan åt vänster. Det räcker för att få en dos kärlek. Rakt in i systemet.

Åkrarna ner mot sjön ikvällssolen.

Vilda sommarblommor på tomten.Naturen i paradiset.

 

 

 

 

…onsdag går jag ut och vankar….

Jag lämnar (helst) inte vår gård varje dag, men det hör till att se på utsikten och “besöka” familj och släkt på kyrkogården. Kanske en och annat café, även om det sällen (läs: aldrig) finns så mycket jag kan äta där. Men det är okej, inredningen räcker för mig när det finns ett sådant fint skåp med kaffekoppar.

Utsikten från utkikstornet.Kaffekoppar i skåp på café.Kyrkan mot en blå sommarhimmel.

 

 

 

 

…torsdag sitter jag i tankar…

Jag vill rekommendera två sommarprat, om du inte redan hört dem. Jag tyckte att de var bra (vilket inte alls betyder att du också gör detsamma), du kanske har något bra sommarprat att tipsa mig om? Det behöver inte vara årets deltagare.

Nämligen Navid Modiri, 17/7 2014 och Malik Bendjelloul, 30/7 2013. De båda fastnade i mig på ett sätt som var lite mer än de andra. Kommunikativa och ärliga Navids ord om att fly gick rakt in i mig. Boom. Maliks prat hörde jag förra året, men passade på att lyssna på honom i år igen. Och tänk, hur annorlunda det kan låta när det oåterkalleliga redan skett… vackra, begåvade och känsliga Malik. 

Och så läser jag Frida Boisens fantastiska krönika om att lära barn det magiska: eget ansvarnåt av det bästa jag läst på länge. Av en krönikör, alltså.

…fredag gör jag vad jag vill…

Ja, jag har ju fem (5!) matböcker kvar att “spotta ur mig” och kom fram – under min vistelse i stugan – till att omgivningen var den PERFEKTA (för att använda stora ord) att göra och fota de olika picknickkorgarna och annat i. Oh joy, så vacker som naturen är… det går inte att arrangera. Iscensätta. Ljuset. Atmosfären. Jag är inte alls utbildad fotograf, men det blir rätt bra i alla fall. Jag får ju hjälp och assistans av mitt paradis på jorden. Det blir som det ska vara, liksom.

Picknickkorg vid badet.

Kardemummakaka (med kokos och körsbär) i trädgården.Färgglad frukost nere vid sjönPicknickkorg i parken.Picknick i pastell på bryggan.

Plock i trädgården.

 

 

 

 

 

 



…lördag stundar helgen till!”

Jag har hittat några fantastiska gamla böcker på loppis: “husmorsalmanack”or, kostkunskap samt närings- och födoämneslära, som jag ska bläddra i. De kunde, de. Precis som farmor och mormor. Det är värdefullt.

En skugga som gör v-tecken, en solig dag.Blombukett i kanna.Gamla böcker om kost- och näringslära

 

 

Har du nu råkat få denna trallvänliga låt på hjärnan, så ska jag hjälpa dig att hitta den och sjunga ut för full hals: varsågod; Gesällvisan. 😉

// Kram Linda

Comments are closed.