Nej. Det är inte alltid “lätt” att ändra kosten.

Inte för alla. Det är osedvanligt många bländvita leenden överallt i media, slanka kroppar, hantlar och rubriker som säger: “Det är bara att sluta äta socker!” Så går du ner i vikt som aldrig förr. Jo precis. I en perfekt värld.

Sockrade geléhjärtan - godis.Men om man har råkat skapa ett förhållande till socker som är osunt är det inte jättelätt, det tycker inte jag åtminstone. Nu vet jag att vi alla är olika – och lyfter gärna fram just det – men det är återigen viktigt om man börjar känna sig misslyckad att man vet att fler kan ha det tufft. Att vi sällan är ensamma, vi bara tror att vi är det.

Att slå på sig själv för brutna nyårslöften är ingen bra fortsättning på året.

Socker är en av vår tids tunga droger – och den finns överallt. Därför är den inte konstig för oss. Den bara är. Sött och fett är som knark för hjärnan. Men det här går att hantera och dessutom vänja sig av vid, med god planering. Och vilja. Insikt i sitt problem. Det går att förhålla sig till socker på ett sunt sätt. Men när man läser att det är “lätt” och det inte känns lätt, kan splittringen dyka upp…

Kanelbulle med pärlsocker.Vi äter socker av olika anledningar, för att det finns där – i maten – eller för att vi tillsätter det i kaffe och te. För att dämpa känslor, för att undvika tristess. För att vi är sugna efter maten. Vissa avhåller sig helt, andra (som jag gjorde) kan självmedicinera med det för att binjurarna är utmattade och kroppen skriker att den behöver snabb energi för att ens orka kliva ur sängen – då orkar man inte ta hänsyn till hur skadlig effekt det ger…

Och många äter socker i affekt. Känslomässigt, om man känner sig ensam, ledsen, otrygg och trött, ger socker en positiv effekt initialt. Ett exploderande rus. Och när rushen kommer gäller det bara att hänga på, sen när den efterföljande dippen kommer gäller det snarare att hålla sig vaken. Eller att inte tappa humöret. Och hänga med när suget börjar om. Det är ett otyg, kort och gott.

Oskalad potatis.Men det är just vad det är; gott! Annars skulle vi väl aldrig plåga oss så? Och i många fall när jag pratar kostomläggning med mina klienter säger de “men, det som är så gott!” om något. Det är verkligen vår tids utmaning, att så mycket som är svårt för kroppen att hantera smakar – gott. Det kräver kraft och motivation att löpa linan ut. Ett steg i taget.

Och jag vill att du ska veta att det är möjligt. Att det inte funkar så bra att “bara ta bort” utan att tillföra, att vi kan ersätta en hel del och skapa nya rutiner. Trampa upp nya vägar. Lära sig mer. Men att vissa saker kan vara bäst att lämna helt därhän, för att kunna skapa en helt ny balans. Det är lurigt när något stör.

Svårt? Spännande. Ibland behöver vi både stödhjul, hjälm och flytväst för att känna oss säkra, men efter ett tag hittar vi en stadigare kurs och kan släppa taget lite. Men det är förstås individuellt hur vi hanterar det. Vissa är inte ens sugna på socker, medan det är andras drog. Livets lotteri.

En färgsprakande tallrik med läkande kost.Vill du få tips och råd om alternativ mat och lära dig hur kroppens inre reagerar på det många äter dagligen, så har du fram till 15/3 på dig att anmäla dig till vår kostkurs helgen 2-3/4.  (Se info nedan) Och passar det inte nu, så kör vi den igen. Det brukar vara svårare att få ihop kurser på vårterminen än till hösten, men önskar du stöd och ny inspiration för egen del så får du gärna anmäla dig via detta kontaktformulär. Välkommen!

Söker du istället hjälp i en individuell kostrådgivning (ta gärna reda på din blodgrupp, även om vi kan börja ändå innan dess) kan du boka tid här.

Jag önskar dig en fin 29 februari.

// Kram Linda

Mat för mig, kanske för dig_Kostkurs 2016_VT_

Comments are closed.