“Sitter med människor som sover.”

Alltså, det här hade kanske varit en bra filmtitel. Lite som “Dansar med vargar” (det var länge sedan, för övrigt. 8,0 på IMDb). Inga likheter i övrigt. Det vore kanske ingen storsäljare, i och för sig. Folk vill nog se lite mer action än så. Men ändå, det här är lite kul…

…för oss som är yogalärare, åtminstone. Igår besökte Ulf Wallgren, före detta programledare på SVT, sina tidigare kollegor i studion och då han numera är instruktör i MediYoga, instruerade han de djupa andetagen. Det slutade med att han fick rycka in – för att programledarna var “ur spel“. Haha! Fantastiskt. Foto: SVT

Efteråt var de tydligen rätt så groggy och skrattade, tappade fattningen lite och bad om ursäkt… eller var de bara naturliga kanske? Så som många av oss reagerar när vi har släppt taget fullständigt, liksom “domnar bort” och sedan vaknar upp.

Och jag förstår både dem och honom – jag ser det i mina yogaklasser, även om det inte alltid är så tydligt. Det är lätt att falla i sömn av andningen. Jag skrev tidigare om att vara i lugnet i en yogaklass; hur mycket jag uppskattar ljudet av en djup, unison utandning. Verkligen. När jag på riktigt hör hur människor släpper taget och slappnar av.

Yogastudion på Saturnus Friskvård i Märsta.Vissa somnar. Några snarkar. (Dem knuffar jag lite på så att de inte ska störa de andra.) För det kan vara svårt att hålla emot, hur mycket man än vill, eftersom effekten av andetagen är så stark. Avslappningen bara smyger sig på och tar över. Även de som kommer och säger att de har svårt att koppla av och sova på nätterna… det kan vara de som slocknar först. Men de flesta “stannar kvar” i sitt andetag och vilar djupt inom sig.

Och jag ska vara ärlig; alla tycker inte om andningen. Alla kan inte släppa taget, ofta handlar det om en så massiv inre stress att det kan bli… obehagligt att landa. I alla fall var det så för mig. Jag sprang så fort att när jag bromsade ner, så kom hela det tunga lasset ikapp mig. Ångestfyllt, stressande och jobbigt. För att jag levde på ett sätt som min kropp, själv och mitt sinne inte trivdes med. Jag vet flera som har känt så, men efter hand när de har varvat ner och lyssnat till sin kropp, så har det lugnat sig. Andningen har landat och de kan slappna av.

Jag ser det som sagt ofta, men det var kul att det visades på TV. Det är fint att fler provar på avslappningen. Att de tillåter sig att sluta prestera för en stund.

en yogis hand i gyan mudra; tumme mot pekfingerJag har yogaklasser i Stockholm till hösten och de är nästan fulla i nuläget. Jag håller juniyoga i Märsta – som en förlängning av terminen, eftersom jag ändå är hemma – och den gruppen är i stort sett full. Människor mejlar och säger att deras läkare har rekommenderat dem att utöva MediYoga, till stor del för att de har tagit del av de positiva effekter som har kunnat mätas i forskning

Det är fint att få vara del av den växande skara som vill vila. Slappna av. Andas. Och ibland somna. Jag trivs själv med att få sitta där. Och se på människor som sover. Tack för att ni kommer och gör det till mitt jobb. Varmt välkomna åter.

Namaste. 

// Kram Linda

Ps. Oftast väcker jag de som somnar (även om de inte snarkar), men ibland stänger kroppen av helt för att den behöver sömnen just då. Det blir som det ska vara…

Comments are closed.