Gör det ändå.

Vad gör man när livet känns lika roligt som en kall, grådisig massa à la aprilväder? Som om det dessutom snöar i sidled och blåser snålt?

Vy över en åker och himmel, allt i ett svartvitt dis.När det känns som att människor inte står på ens sida utan istället arbetar emot en? När det jag skapar jämnas med marken – kanske trampar till och med jag själv på mina krossade drömmar…?

Vad inspirerar till att ändå fortsätta framåt, när det alternativ som lockar mest är att ligga kvar i sängen, dra täcket över huvudet och kanske gråta en skvätt för att det mesta känns så tråkigt, meningslöst, ensamt och ointressant…? När det verkar vara de som armbågar sig fram, beredda att kliva över lik för att nå toppen och behandlar andra som skräp, som faktiskt lyckas. Varför ens försöka vara en god medmänniska och medborgare när den egna energin är helt slut…?

Jag vet. Ibland finns det ytterst få saker som lockar i den uppförsbacke med motvind som man kämpar i. Kan några små visa ord pigga upp då…? Om det är ord som påminner om det verkliga i livet, när man snurrar in sig i hjärnstress?

Jag provar. De är definitivt inte mina egna, utan tillhörde en klok, godhjärtad och vacker kvinna vid namn Moder Theresa – och de lever än. Jag tycker mycket om dem och de kanske kan peppa lite, på något sätt. Hon sa så här:

Det goda du gör idag, glömmer folk oftast imorgon. Gör det ändå!

Om du är framgångsrik kommer du att få några falska och några verkliga fiender. Var framgångsrik ändå!

Om du är snäll kanske folk anklagar dig för att ha själviska, dolda motiv. Var snäll ändå!

Om du är ärlig och uppriktig kanske folk lurar dig. Var ärlig och uppriktig ändå!

Vad du tillbringat år med att bygga kan någon kanske förstöra på en dag. Bygg ändå!

Om du finner kärlek och sinnesfrid kan andra bli avundsjuka.
Var lycklig ändå!

Ge världen det bästa du har, det är kanske aldrig tillräckligt.
Ge världen ändå det bästa du har!

Ansiktsbild på Moder Theresa, tagen från nätet.Du förstår när man kommer till den slutliga räkenskapen så är det mellan dig och Gud. Det var ändå aldrig mellan dig och de andra!”

/ Moder Theresa

Personligen finner jag styrka i dessa ord (även om jag själv inte fastnar vid ordet “Gud”) och låter dem landa i mig med jämna mellanrum, när jag behöver uppmuntran och påminnas om min riktning – min väg. Där finns inspiration och en vilja att göra det jag tror på, även om det är få andra som gör det samtidigt. Det gäller att ändå våga tro på sin styrka och känna tillit. Även när få andra gör det.

Det är okej att vackla, tröttna och snubbla omkull. Det är inte att misslyckas. Lägg dig då ner och vila en stund. Andas långa djupa andetag. Men ge inte upp förrän du verkligen har känt efter och bestämt dig för det, så att det är ditt eget val djupt inifrån. Och vill du sedan istället fortsätta framåt så reser du dig upp, borstar av dig och går vidare…

Ta hjälp av och sök stöd i dem du har förtroende för och tycker om. De som lyfter dig när du behöver kraft och styrka, som du inte behöver prestera inför. Det kommer bättre och ljusare dagar, de tunga och mörka finns där för att påminna oss om skillnaden mellan dem.

Belöningen kommer en dag i glädje, ett inre lugn och harmoni. Även om det inte kommer ett kvitto på goda handlingar och tankar direkt när man önskar, så tror iallafall jag att det man ger ut kommer tillbaka till en själv… och då även vassa armbågar och elakhet. That’s karma for you.

(Bilden på Moder Theresa har jag förstås inte tagit själv, men hittade dessvärre inte namnet på fotografen. Tack till internet.)

Jag önskar dig en fin helg med bra och goda energier. Det är du verkligen värd.

// Kram Linda

Comments are closed.