Gudagott att (bara) vara.

Åter i Stockholm och jag känner djupt inom mig att det har gjort enormt gott med vila. Ynnesten att som vuxen få ha sommarlov kan jag inte uppskatta nog, tror jag. Gå ut barfota i daggvått eller solvarmt gräs på morgonen. Bestämma en plan för dagen – eller inte. Bara vara.

Blandade ängsblommor och syrener i en kruka på altanen. Mitt hjärta slår glada skutt i bröstet bara jag får vara på denna ljuvliga plats jag envisas med att kallar mitt paradis. Stor tacksamhet. Jag önskar varje människa en plats på jorden som betyder så mycket, som ger energi och glädje. Har du inte det, tycker jag att du ska dagdrömma om den – så kanske den dyker upp i framtiden. En plats som stärker.

Det är något i luften, i naturen där. Och det har jag upplevt sedan barnsben. Sällan har jag tyckt att resan på nästan 6 timmar har varit lång och tråkig, snarare tvärtom – jag får fjärilar i magen efter halva vägen, när bergen börjar torna upp sig vid horisonten… snart där. Snart frid, lugn, fiske, cykelturer, snart frihet. Och den underbara luften, energierna och frekvenserna.

Det bedövande vackra gör mig smått hög på livet. Lugnet gör att jag kan höra mina egna tankar, känna mina egna känslor, likväl som jag njuter av fåglarnas kvittrande och humlornas surrande… lärkan slår i skyn sin drill och solen skiner från klarblå himmel. Det senare brukar inte vara givet, jag är van vid sommarregn (liksom höstregn, en massa snö på vintern och kalla vårregn) eftersom vi bor vid foten av ett berg, där molnen föds – men det bekommer mig inte på samma sätt. För jag är där. Mitt i allt det vackra. Att sedan vädrets makter inte skulle vara med mig, må vara hänt. Eller så är de det, fastän det inte riktigt blir som jag har planerat alla gånger.

Det värsta jag skulle kunna tänka mig är att inte få åka dit alls.

I byn är det underbart att stilla strosa runt i jeans, tröja och gummistövlar (eftersom det ofta regnar). Gå in på Ica, hälsokostbutiken och naturligtvis, byns stolthet – Dollarstore. Butiken som säljer det mesta (varav en hel del jag förmodligen skulle kunna leva utan, också) mellan himmel och jord, både billigt och praktiskt. Jag gör mina små klipp – kopplade till jobbet och min egen lilla strävan att förenkla för människor att leva… roligt!

Glasflaskor i olika modeller och storlekar.Den här gången har jag hittat små glasflaskor med bygellås, perfekta för mig att testa som så ofta packar med mig matlådor och resekost… och jag är inte så förtjust i plast. Den ena varianten är “platt” i formen, som en fickplunta. Mycket bra! Du förstår ju… så här ser mitt liv ut för tillfället – det är förbannat kul. Allt som förenklar är välkommet.

Ceriserosa och lila kylklampar av mindre modell.På Ica hittade jag tvåpack frysklampar modell mindre – i ceriserosa! De finns nog över hela landets Ica-butiker, men jag hittade mina här. Och ett par i lila. Så mycket mat som jag lagar och bär med mig, är det superkul att hitta förenklande och roliga produkter att tipsa vidare om. Ja. Lite så…

För det är precis det som kallas att “ladda batterierna”När maskineriet känns nedgånget och gnisslar, är det dags för själslig rengöring.Och att få jobba fysiskt med gräskrattning, blomsterplockning eller gå långa promenader med vyer som fullständigt tar andan ur mig. Det är så vackert att det nästan gör ont ibland, är inte det märkligt? Undrar vilken sträng det slår an inom mig, egentligen…

Men jag har även jobbat hårt. Mitt i all sommarprakt, det gula, gröna, det blåa och färggrant blomstrande – har en liten och grundläggande inspirationsbok (kokbok) i läkande kost börjat ta form. Oklart ännu var det kommer att landa – lite för självkritisk, då – men jag har försökt planera upplägget.
Jag vill så gärna sätta ihop en manual till hjälp för dem som vill ändra på sin kosthållning, en aning. Ge små tips, idéer och små handfasta råd liksom jag själv behövt, kommit fram till och lärt mig på egen hand. För det är en djungel och flertalet kostkrig pågår där ute, så lite hjälp är inte fel…

Utsikt från "sommarkontoret" över berget och grönskan.Eftersom solen har förärat mig med sin närvaro, har jag kunnat lyfta ut “kontoret” på min lilla, vackra altan och skriva i det gröna. Jag kan konstatera att utsikten från arbetsplatsen har varit okej. Snäppet mer avkopplande än ett kontor i Stockholms innerstad, skulle jag säga. Kanske lite bättre luft också. Fler fågelkvitter. Lite mer sjöutsikt (om jag orkar vrida på huvudet). Och färre bilar. Vilken arbetsplats!

Jag har suttit och tittat på citronfjärilar och blommor. På den vackra grusvägen utanför huset, upp mot det majestätiska berg vi bor vid, blundat mot solens strålar och andats. Det har varit gudagott att (bara) vara.

Men. Det är dags att möta klienter igen, i både sommaryogaklasser och personlig yoga i enskilda sessioner – det ser jag också fram emot. Veckan börjar med ett väldigt viktigt steg, för min närmaste och fortsatta framtid som funktionsmedicinare. Jag kommer förmodligen att nämna det både en och två gånger framöver här på hemsidan. Nu börjar det, liksom. Phew! Måste springa till bussen – dessa fantastiska kontraster… Eventuellt blir det ännu en vända till Jämtland till innan höstens jobb drar igång på riktigt! Time will tell.

Jag önskar dig en fortsatt underbar och förtrollande sommar!

// Kram Linda

Comments are closed.