Alltid från hjärtat.

Grön kvist med rosa löjtnantshjärtan.Hur och var fattar du dina beslut och gör dina val? Är det oftast från hjärtat eller är det uppe i hjärnan?

Väljer du åt vilket håll du ska gå i livet från hjärtat? Talar du från hjärtat? Känner du från hjärtat…?

Eller låter du hjärnan bestämma? Funderar du ofta fram och tillbaka på vilket val som är bäst och mest rationellt? Väger du för- mot nackdelar och ser vad som ger mest i, både kortsiktigt och i förlängningen? Använder du logiken och förståndet? Rådfrågar du andra om dina val? Tänker och grubblar du tills det känns som att hjärnan är överhettad, men blir ändå inte tillfredsställd med dina beslut…? (Phew!)

Det är svårt det där, med beslutsfattandet. Men personligen upplever jag ändå att det blir allt lättare, för egen del – tack och lov. Förr i tiden när jag  levde likt en vindflöjel och gick efter vad andra runt omkring mig tyckte, var det dock extremt jobbigt. Jag visste inte annat och tvingade mig själv att hela tiden ha koll på flöden, vad som passade sig, “måsten”, “borden” och vad man inte får eller ska göra… Vad som var rätt i andras ögon. Att passa in. Flyta med.

Men jag uppfattade inte dessa stressande problem då. Jag var ju liksom inte där, i min egen kropp, för jag levde mitt liv som “huvudfoting”. Jag var avstängd. Så här i efterhand har jag greppat det, accepterat läget och förlåtit mig själv för den respektlöshet med vilken jag körde över mig själv, men jag förstod inte då.

Det har varit en lång resa och det är också så jag har lärt mig att göra andra, mer hållbara val för egen del.

Sju små stenhjärtan i chakrafärgerna.Jag valde nämligen efter en tid i terapi att flytta ner besluten från hjärnan ner i hjärtat, att känna efter inom mig när känslan är rätt. Känna.

Jag som inte visste hur någonting skulle kännas.

Det var en turbulent tid att inte blicka på andra och göra som dem, tiden var ju mogen att fatta egna beslut. “Bättre sent än aldrig”, tänkte jag. Men det har gått bra och jag fortsätter att fatta beslut från hjärtat så ofta och mycket jag kan. För mig handlar det inte alls om taktik, planering och rationella val längre, på samma sätt som det gjorde för att passa in. Vara rätt. Nu väljer jag det jag vill göra och ha omkring mig, det som berikar mitt liv.

Det handlar såklart om att jag har blivit tryggare, starkare och säkrare i mig själv. Nu vågar jag stå för mina åsikter även om andra tycker det motsatta, men det började med att våga lyssna och känna. Det är väl samma sak som magkänslan för mig, att känna med hjärtat, istället för att välja det som i bästa fall “borde” vara rätt… När jag väljer från hjärtat, det som känns gott, varmt och upplyftande, blir det rätt. Det känns behagligt i kroppen.

Det handlar om att det ska kännas rätt i hjärtat. Då blir det rätt.

Rött stenhjärta med svart text "Omnia vincit amor".Mina val från hjärtat blir genuina, fyllda med ärlighet och ofta även glädje. Det kan vara läskigt bara att välja kläder som andra anser vara fula – men det är ju jag. Att bygga upp företaget på mitt eget sätt och göra det jag kanske borde undvika, utifrån mina tidigare värderingar, att vara lite mer jag… och därmed lite mer blottad och sårbar. Det är skrämmande ibland. Men det är det alltid att bryta mönster.  Ovant.

Och det är så värt det på alla plan, att välja från hjärtat. När jag väl har bestämt mig för vad jag står för, skänker det mig automatiskt ett inre lugn. Ett exempel på det är mitt förhållande till alkohol. I början av min sjukdomstid   valde jag att sluta dricka alkohol, eftersom det kändes som att hålla ner frätande syra i ett öppet sår (vilket var precis hur det var). Det kändes lite jobbigt ibland, eftersom det provocerade många och flera tyckte “Vad duktig du är som inte dricker!”  Duktig? tänkte jag. Är det duktigt? Modigt, möjligen, då det gäller att stå emot oskrivna regler om hur man ska bete sig bland folk. Men när mitt beslut var fattat ifrån hjärtat var det inte längre svårt. Det var grundat i mig.

Idag handlar det om alltifrån vad jag vill ha för kläder på mig, var jag vill bo, vad jag vill jobba med, vem jag vill leva med, var jag vill tillbringa min semester – till vilka jag vill umgås med och så vidare… Både mina små och stora val är viktiga för mig att ta in i hjärtat, istället för att som tidigare försöka resonera mig fram till ett logiskt svar som kanske blir det jag istället “borde” tycka. Svaret kommer kanske inte omgående, men det kommer… om och när jag lyssnar.

Visst blir det fel ibland, men det är livet. Varje dag kan jag välja att börja om, i varje ögonblick, lyssna inåt och prova igen. Det är utveckling.

Hjärta ritat i sand på en sandstrand.Jag vet vad som känns mest rätt för mig, även om det inte passar alla andra. Längre. Det handlar förstås även om att jämka, men att inte köra över  mig själv. Det är lite läskigt att stå för mina egna åsikter, men det är något jag jobbar vidare på.
Och det är en helt ny frihetskänsla.

Medan jag lär mig och blir starkare i mina egna val, väljer jag genom att känna efter och fatta beslut från hjärtat. När det surrar på och snurrar runt ordentligt uppe i huvudet mediterar jag lite med fokus i mitt hjärta, då kommer känslan och svaret. Kanske inte alltid på en gång eller som jag hade önskat, kanske är det inte heller särskilt lätt – men allt som oftast väldigt rätt. Det där ögonblicket när kropp och själ plötsligt är överens och i harmoni… finns det en bättre känsla?

Alltid från hjärtat.

// Kram Linda

Comments are closed.