GI-metoden – Glykemiskt Index – har varit populär en tid och tanken att hålla blodsockret balanserat anser jag personligen vara en av de viktigaste parametrarna inom kosthållningen.
Särskilt eftersom listan är lång över alla bekymmer som ett högt insulin kan ställa till med – som fetma, diabetes, cancer och inflammatoriska processer.
GI-metoden bygger på hur snabbt de kolhydrater vi äter bryts ner till glukos (blodsocker) och forslas ut i blodet, därifrån vill kroppen nämligen bli av med det för att kunna hålla balansen. Om blodet var ständigt sött, skulle blodkärlen och de inre organen ta stor skada till att börja med, men det är bara en av riskerna.
Blodsockret förs från blodet till muskler och celler, som låses upp och tar emot glukosen med hjälp av en nyckel kallad insulin. Insulin är det hormon som produceras i bukspottkörteln för att ta hand om blodsockret och ju mer insulin i kroppen, desto fler obalanser.
När blodsockret är inlåst, så är det problemet ur världen… för ett tag.
Tanken med GI-kosten är alltså att hålla insulinproduktionen i balans, så att man slipper höga toppar och låga dalar, vilket i sig kan leda till både för höga sockernivåer och blodsockerfall.
Diabetes är en direkt följd av högt insulinpåslag, men numera vet både läkare, forskare och alternativmedicinare att sockerhalten i blodet har stor del även i hjärt- /kärlproblem och cancer, samt otaliga andra obalanser.
Dessutom är insulin ett av de mest fettbildande hormonerna i kroppen, bara det är ju en faktor som gör det bra att hålla ner produktionen av det. Ett av de tidigaste tecknen på insulinresistens (att kroppen slutar reagerar på insulinet) är viktökning, särskilt runt midja och mage.
Man bör definitivt tänka på att äta så långsamma kolhydrater och balanserat GI som möjligt. Men det innebär inte att vi bör sluta äta kolhydrater över huvud taget, alla kolhydrater är inte “farliga och fettbildande”.
Kolhydrater är inte bara vitt ris, socker och potatis utan även grönsaker, rotgrönsaker, glutenfria sädesslag och andra ämnen som innehåller sockerkedjor – men det går att fokusera på de långsamma varianterna.
Till exempel behöver våra kroppar ett ämne som finns särskilt i sädesslag – aminosyran tryptofan som omvandlas till serotonin, vilket är ett av våra “må-bra-hormoner”. Själv väljer jag glutenfria alternativ där jag har tillgång till tryptofan, för att inte gå miste om balansen.
Med kostfibrer och hälsosamma fetter kan man själv göra mycket för att skapa balans i en måltid, det är det vi bör skaffa oss mer kunskap om.
För om det är så att den “snabba kolhydrat”-konsumtionen fortgår, måste kroppens bukspottkörtel jobba i allt snabbare takt med insulinutsöndringen för att kunna hantera allt det socker som produceras…
Men en dag säger de förvirrade cellerna och musklerna stopp. Det är fullt, dörren öppnas inte längre med insulin-nyckeln.
Och eftersom det överblivna sockret ju måste ta vägen någonstans, för att undvika att vara kvar fritt i blodet, omvandlas det till fettreserv, vilket är ett första tecken på insulinresistens – det vill säga när kroppens känslighet för insulin är nedsatt.
Steget efter insulinresistens och begynnande viktökning är möjligen diabetes, om den konstanta blodsockerhalten i blodet är för hög. Då kan det leda till medicinsk behandling och medicinering, som om obalansen kommer som en chock.
Särskilt diabetes typ-2 har länge räknats som en välfärdssjukdom, för den påverkas i allra högsta grad av hur vi lever; att vi kan äta och dricka vad som helst, när som helst. Men nu breder obalansen ut sig även i de fattigare delarna av världen, eftersom det man kan få tag på billigt är relativt kolhydratrikt och näringsfattigt. Vi kan påverka mycket av balansen själva, även om det kanske låter lättare än det är i verkligheten.
Jag vill vara tydlig med att jag är terapeut och näringsrådgivare, inte läkare – så jag varken får, kan eller ska behandla diabetes.
Men vore det inte toppen att lära sig och förstå vad det är man kan utesluta ur kosten, för att hjälpa kroppen till lugn och balans, snarare än stress och slitage?
Så, för att skydda kroppen mot dessa blodsockersvängningar, risken för en försurad kropp (acidos) och inflammatoriska processer, bör man åtminstone hålla ett stabilt blodsocker och följa grunderna i GI-tabellerna när man äter. Det är en bra början att hålla sig informerad och förstå hur det fungerar, sen kan man göra medvetna val.
Om du ännu inte har diabetes men är intresserad av att lära dig mer om kombinationen av kolhydrater, proteiner och fett för en bättre blodsockerbalans – det vill säga en individuell kostrådgiving – kan du nå mig via detta kontaktformulär.
Varmt välkommen.
