…instabila fetter

Att fett är viktigt för vår hälsa ser man direkt på var fettet behövs i kroppen, här ska vi reda ut vilka fetter som är mer eller mindre stabila:

Hjärnan består till stor del av fett. Bara det säger egentligen allt.

Myelinet (isoleringen) kring våra nervtrådar, som ständigt sänder ut elektriska impulser i kroppen, består av fett. Saknas detta isolerande skikt, så kan det leda till obalanser som inflammatoriska processer i nervsystemet, till exempel MS.

* Våra cellmembran (väggar) består delvis av fett och de bör vara flexibla och följsamma för att olika näringsämnen och vätskor ska kunna passera in och ut i cellerna genom cellväggen.

Alla fetter består av en kombination av mättade, enkelomättade  eller  fleromättade  fettsyror   det avgörs helt enkelt av hur många dubbelbindningar det finns i fettsyrans kemiska struktur; ingen (mättat),
en (enkelomättat) eller flera (fleromättat).

* Animaliskt fett i rött och vitt kött (nöt, fläsk, lamm, får och vilt samt kyckling, kalkon och struts) innehåller i allmänhet 50% mättade fettsyror och har en fast konsistens vid rumstemperatur. Även det ekologiska kokosfett är mättat. Det är fast i rumstemperatur, stenhårt i kyla, samt rinnande i värme.

* Enkelomättade fetter som olivolja, oliver, avokado och vissa nötter; sötmandlar, cashew- och pistagenötter, innehåller mest omega-7 och omega-9. Enkelomättade fetter har en dubbelbindning och olivoljan är därför stabil vid låg värmebehandling.
Därför får de enkelomättade fetterna även gå under hälsosamma fetter.

Fiskar består främst av enkelomättade fetter, eftersom de skulle bli helt stela i kallt vatten om de bestod av mättat fett.

Fleromättade fetter är mer instabila. I dem finns omega-3 och omega-6, men oftast är omega 6-halten för stor, vilket innebär att dessa oljor kan gynna inflammationer och tumörbildning; detta gäller vegetabiliska fetter som majsolja, solrosolja, tistelolja och sojaolja, samt pumpafrön, solroskärnor och valnötter.

Omega-6 är även inflammatoriskt. Men vi behöver också Omega-6 för kroppens funktioner, det handlar om förhållandet mellan olika fettsyror. Att vi får i oss rätt saker, beroende på vad det är vi behöver.

De fleromättade fetterna har flera dubbelbindningar och oxiderar (härsknar) lättare av värme, syre och ljus – det är inte bra för kroppens processer, med tanke på att vi har 37 graders kroppsvärme.

Om jag äter fetter som framställts på kemisk väg eller processats till transfett, så bygger jag alltså min fettrika hjärna, mina cellväggar och isoleringen i nervsystemet på det ostadiga underlaget. Även barnens små kroppar byggs på instabilt fett om de får äta margarin eller oljor som processats.

* Rapsolja är en olja som redan vid omvandlingen förvandlar omega-3-fettsyrorna till de sorters transfettsyror som finns i margarin; det gynnar inflammatoriska processer och är någonting som kroppen inte vill eller kan ta till sig – alltså blir det en belastning på hela systemet.

Här kan du läsa Sally Fallons text “The Great Con-ola” från 2002 för mer information om just rapsolja.

Instabiliteteten betyder att fria radikaler bildas, vilka angriper kroppen – därför ökar fleromättad vegetabilisk olja kroppens behov av vitamin E och andra antioxidanter. Just dessa antioxidanter försvinner från matoljan vid upphettning, vilket kan betyda en uppvarvning av åldringsprocessen och tendens till reumatism, parkinson, alzheimer och gråstarr. Fria radikaler skadar organ samt DNA, och gynnar därför cancerutvecklingen, i synnerhet i lungorna och i könsorganen. Det är alltså inte konstigt att forskningen om och om igen visar ett samband mellan konsumtion mellan fleromättade fettsyror och cancer.

En studie som publicerades 1994 visade att i genomsnitt ca 70% av fettet i artärerna är omättat vegetabiliskt och inte animaliskt. När fria radikaler slår till i artärerna, skickar kroppen kolesterol dit för att laga skadan.

Kolesterol bidrar inte bara till kroppens självläkning utan också till bildandet av livsviktiga hormoner, samt skyddar mot hjärtsjukdom och cancer. Det behövs dessutom för att neurotransmittern serotonin ska kunna påverka hjärnan. Låg serotoninhalt har samband med aggressivitet, depressioner och självmordstankar.

Kolesterol är så oerhört viktigt att kroppen producerar det själv. Levern tillverkar den största delen av kroppens kolesterol och man tar upp  genomsnitt 30-60% från maten. Resten spelar en viktig roll för tarmens hälsa. Modersmjölk innehåller mycket kolesterol på grund av att det behövs för barnets utveckling.

Kolesterol orsakar alltså inte hjärtsjukdomar utan lagar skadan som fria radikaler ger upphov till. Precis som fett kan också kolesterol skadas av värme och syre. Om kolesterol oxideras (härsknar) blir det en belastning för blodkärlen.

Skadat kolesterol finns i färdigmat som tex mjölkpulver, äggpulver och rökt kött eller fisk (både varm- och kallrökt), men också i kött och fisk som har stekts eller tillagats vid en hög temperatur.

För högt kolesterol kan alltså betyda att kroppen behöver skydd mot en massa fria radikaler, men det kan också tyda på en svag sköldkörtel.

Tanken att fett i sig orsakar hjärtsjukdomar och cancer är fel, rätt fett skapar förutsättningar för hälsa – medan fel fett leder till obalans och sjukdom.

Idag produceras oljor som passar till den moderna automatiska fabrikstillverkningen. En hälsosam olja kan slå om och bli skadlig om den utsätts för destruktiva effekter som värme, ljus, oxidering, härdning och homogenisering. Men det är kvalitativa skillnader som inte alltid nämns i massmediernas behanding av ämnet.”

Källa: Steven Acuff, Naturmedicin och hälsa nr 2

* * * * *

Läs mer om härdat transfett alternativt hälsosamma fetter.

Vill du lära dig mer om läkande kost för dig, genom en individuell  kostrådgivning, så når du mig via detta kontaktformulär.

Varmt välkommen.