Skolhelg om näringens pusselbitar.

Även denna härliga helg har gått i den fantastiska Funktionsmedicinens tecken, helg 2:4 av termin 3:3 är avklarad på FMNS. Check!

Skolmaterial; överstrykningspenna, Näringsmedicinska Uppslagsboken och vattenflaska.Det är så vansinnigt intressant att lära sig mer om hur organen hör ihop, om kedjereaktioner och hur kroppen signalerar med symtom när det är någon del av kedjan som brister. Vi människor är ju inte starkare än vår svagaste länk…? Vi har fått ta del av erfarenheter, kunskap och visdom – allt i ett.
Som ett litet Kinderägg, liksom… eller ändå inte.

Allt vi består av, tillförs vår kropp genom näring. Så, vad menar jag då med näring? Jo, det är till exempel vitaminer och mineraler, fettsyror och fibrer – sådant vi tillför genom byggstenar som proteiner, drivmedel som kolhydrater samt smörjmedel och isolering som fetter. Det jag äter bryts ner till smådelar inom mig, och byggs sedan upp igen till nya kroppsdelar som skapar min kropp.

Närbild på en handled och en hand.Min handled, fotled, axel och haka är uppbyggd av den kost jag äter, precis som resten av min kropp… så vad händer när jag väljer att inta “skräpmat”? Det är en skrämmande, men målande tanke. Jag ser på min handled framför mig. Hur ska jag bygga den bäst, vad väljer jag att tillföra min kropp som näring…?

Inom funktionsmedicin ser man till varje person och behandlingen är individuell. Jag undrar vem som sitter framför mig, hur lever han eller hon? Varför söker han/hon mig och vad anses vara problemet? Är det något som personen i fråga vill ha hjälp med, undvika eller bli bättre på – pratar vi smärtor i leder, trötthet, huvudvärk på gräns till migrän eller en kännbar svårighet att smälta maten? Lågt immunförsvar? Alla har olika önskemål och motiveringar.

Funktionsmedicin handlar om att se till kroppens funktioner. Samspel, hur organen samarbetar och “hör ihop”. Ingenting är isolerat från det andra, vad som än sker påverkar det en annan process i kroppen – på något sätt. Visst är det spännande? Därför måste vi fråga oss, “varifrån kommer detta?”

Magneter, lappar och texter uppsatta på kylskåpet hemma.Därför handlar funktionsmedicin även om att se deras specifika förutsättningar och omgivningar. Hur hemmiljön ser ut, själva livsstilen, var arbetar personen i fråga, vad gör denne på sin fritid och vad kan jag läsa ut av alla dessa pusselbitar med olika former…? Det är ett intressant detektivarbete och – galet spännande.

Jag är ganska (!) nyfiken, intresserad och vetgirig av naturen.
Därför uppskattar jag  att ha hamnat på en plats i livet där jag tillsammans med klienten söker gemensamma svar på vad som kan ha lett till dessa smärtor och obalanser, trötthet eller… ja, du fattar. Ledtrådar.

I helgen pratade vi mycket och på djupet om människokroppens fem största beståndsdelar – mineralerna kalcium, fosfor, kalium, natrium och magnesium (i den ordningen). Vi har såklart nött detta tidigare, men det är aldrig fel att repetera. Och jag kom på att jag gärna vill dela med mig av detta, för att det är ett intressant ämne. Lite allmänbildning…?

* * * * * * * * * *

Text om Kalcium ur Näringsmedicinska Uppslagsboken.* Kalcium (Ca) – “galgen” att hänga upp kläderna på!
Kalcium är beståndsdel nummer 1 i kroppen. Det är bland annat en av de mineraler som bygger våra tänder och benstommen – skelettet, själva “galgen” som vi hänger upp våra kläder på. Men, nu är det ju så att många människor i vårt land lider av benskörhet (osteoporos), vilket innebär att det inte riktigt är som det borde vara. Det är tyvärr inte helt rätt tilltag att bara äta eller dricka Ca, för att det ska “bygga skelett”. Vi behöver nämligen även flera andra faktorer för att kroppen ska kunna ta upp och tillgodogöra sig detta Ca – annars spelar det ingen roll hur mycket Ca som tillförs… knepigt, va?

Det gäller att lära sig mer om varför kroppens skelett urlakas, så att vi riskerar benskörhet – för att kunna undvika en negativ utveckling.

Text om Magnesium ur Näringsmedicinska Uppslagsboken.* Magnesium (Mg) – kroppens “form” och mjukhet…
Magnesium, ämne nummer 5 i storleksordningen, bygger just “formen” som vi kan hänga på skelettet. Ca är ju starkt nog att göra murbruk av och står för anspänning, medan Mg är mjukgörande och avspännande. Mg kallas för “hjärtats mineral” – när Ca spänner, så hjälper Mg till att slappna av… du-dunk, du-dunk, du-dunk. Det är samma sak när vi spänner och slappnar av i muskler. Har du ofta kramper i muskler, så kan det vara en indikation på Mg-brist.

Men, det är inte så genomtänkt att bara äta Mg, eftersom det är en antagonist (“motståndare”) till Ca – och de fungerar bäst i balans med varandra.

Text om Natrium om Näringsmedicinska Uppslagsboken.* Natrium (Na) – för att kroppen ska kunna röra på sig!
Natrium, nummer 4 i kroppen, är en elektrolyt  (ett salt i detta fall), som är med och reglerar kroppens vätskebalans och salthalt med ett osmotiskt tryck, samt motverkar värmeslag och uttorkning.
Na bidrar till friskt blod och lymfa, och nyckelorgan är njurar, binjurar och nerver.

Med andra ord är det viktigt med rätt balans, för att njurar, binjurar och nerver – som alla tar storstryk av stress – ska vara i god form.

Text om Kalium ur Näringsmedicinska Uppslagsboken.* Kalium (K) – energigivare!
Kalium förekommer i kroppen som 3:e största ämne – efter Kalcium (Ca) och Fosfor (P). Det är en annan elektrolyt (salter i detta fall), och det är det elektriska utbytet mellan K och Na som drar in näringsämnen i cellerna. Nervcellerna innehåller särskilt mycket Kalium, dessutom är K ett viktigt basbildande ämne som spelar en stor del i syra/bas-balansen.

Människor som nyttjar/överkomsumerar socker, salt, kaffe, alkohol och vattendrivande läkemedel kan lida brist på K… en intressant tanke.

Text om Fosfor i Näringsmedicinska Uppslagsboken.* Fosfor (P) – är du snabb eller långsam?
Fosfor är det näst största ämnet i människokroppen, efter Kalcium (Ca). P finns till stor del i skelett och tänder, och är viktig i regleringen av kroppens syra/bas-balans. P spelar dessutom en stor roll i bildandet av ATP – energi i kroppen, den är också med i produktionen av PTH,  bisköldkörtelhormon.  Båda dessa faktorer är bidrar till vilken ämnesomsättning en person har, om den är långsam eller snabb. Spännande läge. Har du tillräcklig näring?

Idag är det ett problem att många får i sig en “överdos” P genom kosten – via animaliskt protein, läsk och raffinerad mat – vilket kan bidra till benskörhet…

* * * * * * * * * *

En välfylld vattentunna, som symboliserar "balans".…förstår du nu vad jag menar med att det blir svårare för kroppen att hålla balansen, om det är brist på något eller flera av dessa fem viktiga ämnen i kroppen? Eller om det finns för mycket av dem? Jag hjälper mina klienter att eftersträva jämvikt. Vi gör det tillsammans, genom verktyg så att de kan göra jobbet själva. *Win-win.*

Balans är ett av det svenska språkets vackraste ord. Tycker jag.

Är du nyfiken på om du är balanserad? Känner du dig helt i ofas? Du kan läsa mer om min hälsoundersökning och du når mig via detta kontaktformulär.

Varmt välkommen!

// Kram Linda

Comments are closed.