Plötsligt radar alla möjliga media upp viktiga ämnen som tillhör mitt jobb – en stor del av det jag roar mig med att göra på dagarna. För jag pratar kost, med många och på olika sätt. Det är oerhört intressant och givande, mitt nya liv.
Det har ju dykt upp hästkött i flera färdigrätter (och nej, jag är inte så förvånad, mer chockad över det faktum att det även hittats läkemedel i dem) som inte riktigt har deklarerats i innehållsförteckningen. Och vänner, vi bör kanske vänja oss av med att bli så överraskade och paralyserade, det är mycket där ute som inte uppges (metalldelar i potatismos ska nog i och för sig inte vara en del av dem), men det är även mycket som faktiskt STÅR där och jag vet ibland inte vilket som är “värst”…
…det här med gluten, till exempel. “Glutenfritt”. För när allt fler av oss vill undvika att äta gluten, möter tillverkare upp oss konsumenter med matvaror gjorda på alternativa sätt med fantasifulla recept. Kan man säga. Och jag lovar, de innehåller inte gluten. Men, typ allt annat. Och det är svårt att få med samtliga ingredienser på en innehållsförteckning – för att de är så många! Se gärna bilderna nedan och till exempel E-tillsatserna. Jag minns inte vilka sorter detta är, men jag fascinerades av de långa listorna. Så här ser det ut.
Gluten är ju ett starkt allergent protein i vete, som är som “klister” i till exempel brödbakning. (Man kan tapetsera med gluten, tänk vad det gör för tarmarna!)
Proteinet ger fluffighet, struktur, sammanhållning i degen och vete ger även brödet en god smak. Att bara byta ut vete mot någonting “glutenfritt” blir (ärligt talat) inte detsamma. Så det är lika bra att släppa just den tanken. Men det kan bli något annat och faktiskt godare, dock inte samma sak. Vi försker inspirera och tipsa om dessa alternativ i våra kostkurser.
“-Jag har GLUTENFRITT bröd, vill du ha det?!” säger personalen ibland (med ett stolt leende) på någon restaurang, där jag just har varit väldigt avig, besvärlig och beställt gluten- och laktosfri mat. “Eh, nej tack”… svarar jag.
Vilken tråkmåns och party crasher, men jag vill inte ha den mixen i mig, heller.
För att få till glutens egenskaper, tillsätts väldigt ofta guarkärnmjöl i bröd och mjölmixer. Det man ska veta är att detta, som även kallas E412, är en starkt allergen baljväxt, liksom sojabönan. Flera av mina klienter (inklusive jag själv) upplever svårighet att tåla guarkärnmjöl och upplever uppblåsthet, smärta samt irritation i tarmen. Dessutom finns detta i/på otippade ställen som i vanlig glass, tofuglass och läsk, till exempel. (Åtminstone sist jag kollade, det kan ha ändrats.) Läser du innehållsförteckningar?
Jag hävdar att det bästa vi kan göra för våra egna kroppar och förutsättningar, är att äta fina, färska råvaror lagade från grunden – utan tillsatser.
En annan sak som nu i dagarna bubblat upp, är att frukostmüsli innehåller så mycket socker
som det gör. En frukost som är en sockerbomb. Jag tycker att det är bra att det uppmärksammas, detta faktum att många barn och vuxna äter en frukost som går att likställa med smågodis. Det ger inte mättnad på samma sätt som näringsrik mat och vid frukosten lägger vi dessutom ribban för hela dagen. (Vrålhungrig på kvällen? Se på hur du ätit till frukost och lunch…) Att det är gott säger jag ingenting om, men det eliminerar inte det faktum att resultatet i slutändan kan vara en god grogrund för obalanser, med risk för smärta.
Jag ser det hos flera av mina klienter och jag har upplevt det själv.
Socker, mejeriprodukter och säd kan skapa ett allt lägre pH-värde (syra/bas) inom oss och när det går så långt att blodet riskerar att bli surt, måste kroppen “basa” med kalcium – ur det egna skelettet – för att neutralisera. Jag brukar likna det vid att man kalkar en försurad sjö, fastän det här är en process som händer inom oss. Inuti kroppen.
Vi kan alltså äta oss till begynnande benskörhet och det är väl egentligen inte tanken? Jag tror inte det, men så ser det ut. IRL.
Vad jag väljer att äta, om det är sådant som kroppen inte kan hantera, kan skapa slitage över tid. Över tid. Kom ihåg det – över tid. Det händer sällan från en dag till en annan och det är nog det som är svårast att greppa – jag fattande det inte själv. “Jag har ju alltid kunnat äta det här!” säger många och det gjorde även jag, men kom ihåg att du förmodligen har levt kortare tid än 100 år.
I många fall parerar kroppen belastningar bäst i runt 30-40 år, sedan orkar den inte riktigt hålla emot på samma sätt längre. Men även det är individuellt, hur vi reagerar. Allting är individuellt, tänker jag.
Detta behöver inte betyda sjukdom, men det kan innebära att immunförsvaret smått kollapsar för att det varit nedtryckt så länge, att vi blir mer mottagliga för infektioner och känner oss förkylda “typ jämt”… låter det bekant? En reaktion behöver inte alltid innebära anafylaktisk chock, med andnöd och svullnad i halsen. Det kan lika gärna vara en form av intolerans, som ger snuva, huvudvärk, värk i leder och uppsvälld mage/tarmar. Är du med på hur jag tänker?
Det gäller att försöka tänka utanför den trygga boxen och inse att allt vi väljer att äta påverkar vår kropps biokemi ner på cellnivå– på riktigt.
Tänk också på att om du äter gluten medan du härbärgerar en annan liten kropp som växer inom dig, så kan allergenerna mycket väl påverka barnet. Mor och barn delar kropp, samma kretslopp… bebisen äter det mamma äter. Eller det faktum att kaffe påverkar tillväxten. Och apropå ålder, idag pratas det om att människor blir allt äldre och dagens “åldringar” kan vara väldigt starka och hälsosamma, men de rörde sig mycket mer utomhus än vi gör idag och växte inte upp med dessa massiva sockernivåer – så tidigt. Det är skillnad där. Det faktum det pratas om idag, att det första barnet fötts som kommer att bli 200 år… det tror inte jag. I teorin är det en sak, frågan är hur det går i praktiken…? Men det här är är min åsikt och så fort den första personen fyller 200 år, hör jag GÄRNA ett “Vad var det vi sa?!”.
“Så vad ska jag då äta till frukost?!” säger mina klienter när jag tipsat om att undvika vetegluten, mejeriprodukter och socker. “Det finns ju inget kvar!” Men det gör det. Varm lagad mat, utifrån dina förutsättningar och efter blodgrupp. Det är vad kroppen vill ha, även om hjärnan råkar skrika högt efter socker. (Och när den skriker efter socker behöver det inte innebära att kroppen saknar socker och det behöver tillföras… tro mig.) Det finns annat.
Tänk ett steg längre, var försiktig med dina vackra inre organ och dess oerhört fantastiska funktioner! De ska fungera i resten av ditt spännande liv. Ett tips är att börja i god tid; slit inte sönder din kropp som jag gjorde, så slipper du kanske lägga så många år på att läka den igen. Undvik i möjligaste mån att behöva uppsöka en kaotisk akutmottagning, bygg din kropp stark och frisk. Ta dig tid att stanna upp. Lyssna inåt och känn efter. Andas.
Det är både klokt och kärleksfullt att investera i sin egen hälsa.
Jag är själv kritisk till tillsatser, eftersom kroppen har svårt att hantera så många och jag vill laga så ren och snäll mat som möjligt. Men det hela började med att jag bara tänkte tanken, för allt har sin början någonstans. Och det går att skynda långsamt. Det är viktigt att komma ihåg.
…vill du ha hjälp med personliga och individuella kostråd i det riktiga livet eller
på distans, så når du mig enklast via detta kontaktformulär. Varmt välkommen!
Jag önskar ett gott slut på veckan och en fin helg!
// Kram Linda
