Vissa nyheter kommer upp och känns bara så där naturliga, du vet. Som om ingenting är fel, konstigt eller märkvärdigt. Som det logiska i att ta ut sin väderbesvikelse på de meteorologer i media som “lovar” fel saker. Eller…?
“Svenska skurar ger meteorologer skäll”, lyder nyhetsrubriken. Javisst, det känns väl fint? Och självklart. Att det är de som bestämmer över vädret.
Så solklart att det är deras fingrar med i spelet som påverkar naturen, Moder Jord själv har väl inte det minsta med saken att göra…? (Det är ungefär här som uttrycket “Don’t kill the messenger” – “ha inte ihjäl budbäraren”, som man brukar säga på engelska – poppar upp i mitt huvud.)
Jag brukar tycka att vädret bör inte styra oss allt för mycket (och i samma mening brukar jag medge att självklart spelar vädret roll vid planerade bröllop och andra fester)… men det finns inte så mycket vi kan göra, om nu vädermakterna har andra planer än strålande solsken från klarblå himmel. Vi får bara “gilla läget”, som Tomas Ledin så gärna skulle sjunga om här.
Vi lever i Sverige. Ett land som kan överraska (?) med skurar. Med hagelskurar mitt i sommaren. Snålblåst. Regn i sidled. Det är klart att det kan vara tråkigt. Men när blev det en anledning att hota och attackera meteorologer? Jag förstår frustration och besvikelse över att just de fyra-fem semesterveckorna måste genomlidas i regn och rusk, men så kan det se ut i Sverige. Risken finns. Handlar det kanske om att sänka förväntningarna en smula? Visst, vi kan ju alltid hävda att “meteorologer är de enda som kan gissa på jobbet utan att bli avskedade”, men hey – vi vet att det är deras roll, så vi kan väl koppla av lite och andas istället…? (Ja, det gör vi.)
Mina föräldrar klagade ALDRIG på vädret när jag var liten. Jag har sagt det förr och jag säger det igen; jag avgudar dem för det (bland annat). Vi har haft otaliga båtsemestrar i skärgården och på Mälaren (…om jag vet hur det låter när regn droppar på ruffluckan? …eh, sk*ter björnen i skogen?) och flera gånger varje år åkt till Paradiset i norr, där det är relativt vanligt med regn och ostadigt väder.
Vi har gjort en MASSA annat i våra liv, men varenda gång det har regnat har vi blivit erbjudna regnkläder och andra kreativa alternativ (än att vara ute och leka i solen). Jag ÄLSKADE att gå på museum med resten av familjen när det regnade en lördag eller söndag. Det är jag er evigt tacksam för, mor och far. Tack!
De som klagar på vädret, som om det handlade om liv och död, kanske aldrig fick med sig det hemifrån? Flexibilitet? Anpassningsförmåga? Där var det kanske en katastrof av episka mått när det drog ihop sig till regnmoln? Jag försöker förstå och raljerar gärna en del över det (som du märker), hur vissa ödslar energi på hur vår Moder Jord vill ha det. För där har vi små vanliga människor minsann inte en chans, när de stora krafterna sätter in.
Jag anser själva företeelsen vara komisk, när meteorologer säger: “Vi får ta skit för det usla vädret.” Självklart är det varken det minsta roligt för dem eller över huvud taget försvarbara anklagelser mot dem, snarare greppar jag i luften efter min imaginära “skämskudde”. Men jag hoppas att de (meteorologerna) också kan ta ett steg tillbaka och med distans se att det inte handlar om vädret – egentligen.
För visst är det lätt att ta ut en allmän besvikelse på vädret, eftersom solen kan göra livet lite lättare. Lite ljusare, varmare och mer… behagligt? Regnet, mörkret och kylan kan dra fram de djupare känslorna inom oss. Det som skaver. Solen som bländar känns skönare och mer dövande än den isande kylan som går rakt in i ben å märg och rör om lite… eller?
Så, varför tjatar jag om det – om och om igen? Jo, för att det fascinerar mig att man vill förändra vädret genom att upprepa sitt missnöje högt och ljudligt. Humor på sätt och vis. Och samtidigt skäms jag, å de missnöjdas vägnar. Men det är olika vad man vill lägga sin tid och energi på. Förstås.
För mig är det enda som egentligen är självklart med detta, just letandet efter skämskudden. Och medan jag håller i den, önskar jag dig en fantastisk sommar / semester (oavsett väder) och utmanar dig att njuta av den, hur den än ser ut.
// Kram Linda
