Det finns en amerikansk kvinna vid namn Diana Noland som är en stor profil inom functional medicine, det vi kallar för funktionsmedicin, och hon är oerhört kunnig. När hon kommer till Sverige så samlas vi, lyssnar och lär. Jag har en gång tidigare lyssnat på denna ödmjuka kvinna och fick mersmak.
Och i helgen var det dags igen.
Hon började lördagen med att säga att “alla som läser om näring är under lärande” och precis så är det. Det finns inget slut. Allting förändras och nya rön kommer och går – det gäller att vara snabb med det senaste och fånga upp det som verkligen funkar. Att nöja sig med att “det är som det är och alltid har varit” duger inte, eftersom vi lär allt mer om kroppen hela tiden. Ingenting är hugget i sten. Det vet vi, åtminstone.
Hon pratade om cellens funktioner, vikten av enzymer och fettsyror, organ som levern och njurarna, avgiftning och utrensning, vitaminer och mineraler samt en massa annat om kroppsfunktioner och näring i två hela dagar. Hon visade oss bilder, diagram, forskning och olika patientfall.
Hon pratade om att en person kan vara belastad på så många olika sätt, som vi fick lära oss i utbildningen på FMNS. På det fysiska planet naturligtvis, men även mentalt. Och känslomässigt. Andligen, kanske känns det tomt och uppgivet, som om inget har en mening? Varje klient har en berättelse och sin egen unika historia. Det är upp till oss att lyssna.
Hon pratade om att vi terapeuter skapar en relation med vår klient. Att vi arbetar tillsammans och att båda är delaktiga; som även min lärare har lärt ut att klienterna coachar oss till att coacha dem. Det handlar inte om att bestämma utan att ge råd för att hitta en lösning som passar i livet. Det kan handla om att göra en prioritering av sin hälsa och kanske offra vissa saker eller viss mat för att må bättre, men det är ett val man gör. Jag kan inte bestämma över någon annans val och prioriteringar.
Egentligen är det så logiskt och enkelt, men det är bra att få sitta ner och lyssna ett par dagar. Att se det från ett annat håll. Att ta in massivt med information och reflektera över hur jag jobbar. Vad jag kan förbättra. Vad som fungerar bra.
Något av det som verkligen fastnat denna helg är att melatonin är så läkande. Det är ett hormon i kroppen som styr sömnen. Det påverkas av ljuset och är högt vid 22-tiden på kvällen, då går själva “sömntåget”. Sedan dalar hormonet och därför kan vi bli pigga på sena kvällar och vara i gasen under nätterna… känns det igen?
Men melatonin är så läkande ner på biokemisk nivå att det till och med kallas för “anti-cancer”. Och jag tänker på hur många det är som inte sover gott på nätterna, på grund av stress i olika former – mat, jobb, familj… you name it. Kan det vara värt en insats för att sova bättre…?
Sömnforskaren och professorn Torbjörn Åkerstedt säger samma sak, här från 2011.
Och här om melatonin ur Forskning och framsteg, från 1997. Men jag förespråkar inte att tillföra melatonin i första hand, utan att räta upp de funktioner som möjligen skevar och balansera det som stör en god sömn för att få ordning på den naturliga melatoninproduktionen igen.
Det här är alltså inga nya rön, men det kan vara värt att tänka några extra varv på. Och att vi på så många sätt kan förbättra våra egna förutsättningar.
Söker du hjälp för balans i ditt liv?
Du når mig via detta kontaktformulär.
Jag avslutar med några idolbilder och ber Jörgen om ursäkt redan innan (han vill nog inte vara med på bild), men jag kan avslöja så mycket som att de inte frågade mig om vi kunde ta en bild tillsammans… utan tvärtom. 😉
Tack till Diana Noland, Jörgen, My och alla andra för den här helgen.
Det var kul och givande att ses. Som alltid.
// Kram Linda
