Det är roande (eller oroande?) hur det som vanligt efter jul- och nyårshelger annonseras överallt om hur man snabbast går ner i vikt och hur mycket vi borde träna oss i form – fort. Som om vi inte kunde tänka själva.
Jag vet en nutritionist som i någon morgonsoffa en gång sade: “Vi kan gå ner i vikt av magsjuka, frågan är hur hälsosamt det är?” Och det är ju precis vad det handlar om… till vilket pris ska det ske, egentligen? Sedan när anses bantning och hård träning endast vara “ofarligt”?
Fetma är förstås inte att föredra, men om man ska gå ner i vikt anser jag numera att det handlar mycket om att följa och respektera kroppens funktioner. För om vi jobbar emot det naturliga, blir det lätt och flödande då eller stelt och trögt?
Om vi går omkring med näringsbrister, kan kroppen reagera med att tänka “svält”. För om den inte har nog med bränsle för att gå runt på egen hand, varför då ge ifrån sig något? När det känns som att “jag tränar och tränar, men ingenting händer med vikten” ligger det ofta någon annan obalans i botten.
Det kan vara en obalans i hormonerna. Stressade binjurar. Och då är inte vikten det första kroppen prioriterar. Alls. Tränar man då ännu hårdare för att gå ner i vikt, blir träningen en ännu större stress på binjurarna. Knepigt.
Att träna är att skapa mjölksyra i kroppen, det kan förvärra ett inflammatoriskt läge eftersom den inre miljön blir surare. Att ha träningsvärk länge (mer än två dagar) är ett tecken på att man är i obalans, så det innebär att även träning kan skapa stress för kroppen. Jag möter så många som jag upplever är övertränade, för att de har tränat på ett obalanserat sätt (utan återhämtning) och ändå vill vissa träna ännu hårdare – många tror fortfarande idag att hård träning är avlastande. Ibland ber jag mina klienter att dra ner på sin träning för att ge kroppen en chans att läka… vissa av dem pustar stilla ut och tackar mig. Fast utan ord, bara med en blick.
Inflammationer och en försurad miljö inuti belastar även binjurarna. Och är de utmattade, så är inte viktnedgång prioritet ett för kroppen. Dessutom kan det ta lång tid att stärka sina binjurar (tro mig…). Så vi kan inte alltid springa, stressa eller träna oss ner i vikt mot kroppens naturliga funktioner – om det ska hålla en längre tid.
Att jojo-banta kan vara ett tecken på att man håller igen och lider sig igenom ett kostprogram eller en “diet”, för att sedan återgå till gamla mönster, vanor och – mat! Det är jobbigt för psyket, för att inte tala om kroppen. Det är så mycket snällare för de inre organen och den inre miljön att läka långsamt över tid. Att göra en förändring från grunden. Motsatsen till den quick-fix som så många är beredda att springa ikapp idag. Varför är det så, tro?
Jag har en underbar klient som tidigt när vi träffades hade ambitionen att gå ner i vikt. Vi mätte hennes näringsvärden i en hälsoundersökning, jag förklarade förutsättningarna för henne (att kroppen behöver vila och balans för att läka. Och hon har – utrustad med tålamod till tänderna – jobbat metodiskt med sina kostråd, kosttillskott, stresshantering och rörelse för att nu börja känna kilona minska. Ingen tok-bantning där, heller. Hon väger sig inte ens, men hon känner att hennes kropp har förändrats och fått anpassa sig till en ny och annan livsstil i en lugnare takt…
En annan sak är att om/när kroppen börjar släppa vikt, så frigörs även eventuella toxiner och tungmetaller som kan ha lagrats in i fettvävnad, för att skydda blodet och hjärnan. Då gäller det att levern kan avgifta kroppen från dessa, så att inte det belastar kroppen. Det är mycket att tänka på.
Men det kan vara värt det, tänker jag.
För att pressa en kropp till ett resultat – fastän det känns som uppförsbacke i en snöstorm med motvind och tröttheten är enorm – mot de naturliga funktionerna, känns inte så lyhört. Då är det risk att man springer för att springa (läs: fly) eller går in i den omtalade “väggen”. Är det värt det…?
Motion och träning är generellt livsviktigt, men bland är en tids vila den bästa vägen till läkning. Allt detta är – som så mycket annat – individuellt.
Här kan du hitta inspiration och idéer till en ny kosthållning, i mina matböcker utan gluten, mejeriprodukter från ko, vitt socker och fläsk: “min nya mat“.
Vill du veta mer om dig själv genom en hälsoundersökning eller en individuell kostrådgivning? Du når mig via detta kontaktformulär.
Varmt välkommen.
// Kram Linda
