Äntligen, äntligen vila. Jag uppskattar verkligen mitt nya liv, möten med människor och att det är så spännande. Inspirerande. Roligt. Men jag har ju en historik av att kunna gasa lite för mycket, bli lite fartblind och tappa bort mig. Inte lyssna inåt tillräckligt, inte ge mig själv tillräcklig vila, inte ta det lugnt nog…
Den här våren har varit händelserik på alla plan, nu är det ÄNTLIGEN möjlighet att vila och en stund att logga ut. Varva ner. Stanna upp. Och gärna på det sätt jag allra helst gör det – tillsammans med människor där jag kan vara mig själv. På en plats där jag kan må bra. Det blir allt viktigare för varje litet år som passerar. Att jag kan vara den jag är. Slippa anpassa mig till något som tar energi, slippa ta på mig en mask. Bygga en fasad.
Att vara tillsammans med barn är så givande. De har inga filter. Sorterar inte, säger bara och reagerar direkt. Känner, tycker, tänker och gör utan att göra sig till. Varför skulle det alltid finnas ett filter? Det finns mycket att lära sig där. Inte för att ständigt säga, tycka och tänka rakt ut – det finns en mening med att sortera och välja vad vi tänker och säger – men det går att våga lite mer. Bara att lyssna till barnens skratt. Följa dem med blicken och förundras över den inneboende energin, som aldrig tycks sina. Att möta världen med barnens blick. Nyfikenheten. Enkelheten. Glädjen. Det är en ynnest att kunna se dem, att ha möjligheten att vara i stunden och se vad de gör. Hur. Hur tankarna far genom huvudet. Buset. Testandet. De omtänksamma gesterna.
Kramarna. Stillheten. Kärleken. Den genuina känslan, oavsett.
Promenera på stranden med min vän. Titta på snäckskal. Se ut över havet, på vågorna som slår och träden som vajar i vinden. Den stilla solnedgången. Det är en ynnest att få dela ögonblicket med en vän. Att inte alltid behöva säga någonting, bara vara i stunden och känna in. Eller att kunna prata om vad som helst. Men det är även en gåva att kunna och våga vara själv, utan att känna sig ensam. Lyssna till sin inre röst. Finna sin väg.
Det ger en återhämtning ner på djupet. En själslig rening. En omstart.
Och känslan som bor i att vara i en hamn full av båtar. Med havet intill. Se hur båtarna radas upp, skuras, tankas och fylls med proviant. Vart ska de härnäst? Linor som slår mot en mast i vinden. Fåglar som cirkulerar ovanför. Sommarljud. Jag är en båtunge som har upplevt många somrar i både motor- och segelbåtar. Det är ett särskilt liv. En frihet som är svår att överträffa. En magisk men nyckfull natur rätt som det är, när det blåser upp och man tvingas byta natthamn. Minnen från regniga dagar när dropparna faller på kapellet. Och alla de vackra, soliga, varma dagarna.
Det finns så många vackra ögonblick att minnas, om man bara kan stanna upp och ta in dem.
Som under en spontan båttur i Mälaren. Doften, solen, den blå himlen. Vinden genom håret. Eftermiddagen som går över till kväll, solen som sjunker ned bakom skogen och bjuder på en vacker solnedgång. Stillheten. Lugnet. Förtöjningar. Fendrar som hängs ut vid bryggan. Flaggan som tas ned och rullas ihop. Tillsammans med människor som betyder så mycket för mig. Som jag vill och kan vara mig själv med.
Känslan av att befinna sig på rätt plats vid rätt tillfälle är viktigt för läkning och vila.
För att inte tala om maten. Den gröna, goda och näringsrika som jag mestadels har blivit bjuden på. Jag har inte hunnit laga så mycket själv. Tänk, möjligheten att hitta till sin sorts kost, att få äta sig mätt på det som stärker kroppen. Som ger mina organ bränsle, så att de orkar ta hand om mig. Om jag springer fram och tillbaka utan att ge min kropp optimal näring… hur blir det då? Jag har varit där och jag vill inte tillbaka. Visst “fuskar” jag med ibland, men jag vet hur jag ska hitta tillbaka till min balans. Det innebär en hel del arbete och vissa “uppoffringar” – men det är så värt det! Det finns så fantastisk mat som är både god och nyttig.
Kom ihåg – sommaren är en härlig tid på året att börja skapa nya, stärkande mönster.
Och som jag njuter jag av växtligheten just nu. Den är makalös. Att få vara i en omhändertagen och fin trädgård. Se färgerna. Känna dofterna. Till och med att rensa ogräs är lugnande och meditativt. Att se hur naturen växer upp gång på gång, hur den tar tillbaka och slukar material som förmultnat trä och så mycket förnyas. Knoppas, blommar och blommar ut. Hela kretsloppet finns i naturen, allt sker i sin egen takt. Det finns ingen stress och ändå händer allt… det tåls verkligen att tänkas på.
Jag ser fram emot en ny höst. Att möta mina klienter. Att få vara stilla i mina yogaklasser. Dela vardag och liv tillsammans med människor som söker lugnet, som jag. En större mening. Vilja skapa förutsättningar för hälsa. Det ger mig styrka, inspiration och tillfredsställelse. Men jag njuter just nu av att vara stilla. Återhämta mig. Låta min kropp sätta tempot, läka och vila.
Så min sommar fortsätter här. Jag laddar mina batterier ytterligare. Men jag hör av mig snart igen. Med all säkerhet innan mina yogaklasser startar eller höstens kostkurser drar igång (vill du följa med oss till Gotland 29/8?) och vill du komma på en hälsoundersökning höst kan du boka tid här. Varmt välkommen!
Jag hoppas att du har en fin sommar där du är.
// Kram Linda
