I helgen fick jag en fråga angående den sida där jag skrivit om tomat, potatis och paprika – bland annat – det jag kallar för solanum-gruppen, potatisväxter eller nattskatteväxter. Det var en befogad fråga, nämligen: om jag har vetenskapliga referenser till vad jag skriver om solanumväxter? Jag scrollade igenom sidan som personen i fråga syftade på.
Hade jag skrivit ut det? Nej. Inte en enda.
Till mitt försvar (?) kan jag ju försöka med att jag skrev texten i september 2011, för ganska precis fyra år sedan, och att jag var ny på nätet. Då var jag helt på det klara med vad jag tänkte och tyckte – och jag trodde kanske att alla andra förstod hur jag menade. Men det funkar ju inte riktigt så ändå. Stora delar av nätet består av otaliga och godtyckliga “jag anser att…” men när jag väljer att skriva om hur maten påverkar våra kroppar, är det förstås viktigt att det finns forskning och artiklar som styrker mina påståenden. Jag tänkte nog bara inte på det, helt enkelt.
Även om jag personligen inte tycker att det vetenskapliga är viktigt för egen del – jag känner så gärna in hur saker och ting påverkar min kropp och det finns mycket jag väljer bort även om det är vetenskapligt bevisat att det är “bra” – så har det naturligtvis en annan tyngd än gissningar… inget konstigt där.
Så jag möblerade om hela sidan. Och jag ska vara ärlig, min ambition var hög redan när jag 2011 satt nätterna igenom en månad i sträck och snickrade ihop stommen – skelettet – för min hemsida, men när jag läser vissa av dessa över 200 sidor idag så blir jag smått generad. Inte för att jag tycker att det är fel, men jag kan gott behöva uppdatera dem. En efter en, eftersom ämnena också uppdateras. Det är väl så det fungerar. Jag har i skrivande stund runt 270 fasta sidor och över 300 inlägg som jag skrivit efter humör, väder, rubriker i media och det jag tänker på. Funderingar och idéer. Jag blandar “jag tycker att” med ämnen som har vetenskapliga referenser. Absolut. Och jag har för avsikt att vara tydlig med vilket som är vad.
Jag tycker själv om att läsa om det personliga, men det behöver inte vara privat.
Det är bra och viktigt att vara på tå. Jag vill aldrig fara med osanning (även om vi har all rätt att tycka olika) och jag har ingen ambition att föra någon bakom ljuset. Jag må ha fel och i så fall backar jag, men min ursprungliga tanke med allt detta var att en fråga föddes i mitt huvud. “Varför berättar ingen det här…?” Jag ville förklara vissa saker om hur maten påverkar våra kroppar, för de som vill lyssna. Läsa. Och lära. För den som vill hitta en annan väg. Sin väg.
Jag möter allt fler nyfikna och sökande människor, både i klienter och de som mejlar. Det är spännande och upplyftande tycker jag, de tar eget ansvar och intresserar sig för sin hälsa, sin framtid och för hur maten och omvärlden i stort påverkar oss. Men även för vattenrening, stresshantering som yoga och intag av kosttillskott. Det finns så mycket information att söka. Det finns så mycket att tänka igenom. Känna på. Vad av detta känns rätt – för mig? Vilket av det passar in i mitt liv?
Och det är det som är så fint med nätet. Man kan söka sin kunskap, sitt sätt. Det som inte tilltalar kan man faktiskt bara strunta i. Man behöver inte stanna kvar och skriva elaka saker, hata eller trolla, man kan bara gå vidare. Jag väljer att lägga tid eller energi på det som är viktigt för mig, annars går jag vidare och fortsätter framåt. Det tycker jag är ett sunt och klokt förhållningssätt. Att kunna hushålla med sin kraft. Att fokusera på det bra.
Som “Attraktionslagen“ säger, får vi mer av det vi fokuserar på. Det som väcker våra känslor. Och det vi lägger vår kraft på drar vi till oss. Attraherar. Så vi kan göra nya val dagligen, är det att fokusera på det som gör oss glada och energiska eller nedstämda och ledsna…? Bara det tål att tänkas på. (Och LÄS gärna boken, den är makalöst bra och intressant!)
Hur som helst. Jag har i alla fall uppdaterat sidan om potatis och tomat och andra nattskatteväxter, för den som vill ha mer information om hur dessa kan vara med och påverka våra leder, mitokondriemembran och nervsystem. Det är spännande och intressant – tycker jag. Som brinner för ämnet näring och hur den kan påverka kroppen ner på cellnivå.
Så jag tackar för frågan, för att jag fick skärpa mina sinnen och göra om.
// Kram Linda
