Måndag 21 december nu. Fjärde advent igår. Idag jobbar jag min sista arbetsdag innan julledighet och möter troligen mina sista klienter och kunder för 2015. Sedan varvar jag ner i jul-, mellan- och nyårsdagar, fram till mitten av januari för att möta klienter, yogisar och kunder igen 2016. Ett nytt år.
Jag vill önska dig och mig en god jul. Och då menar jag god. Lugn och stilla eller röjig och fartfylld – som var och en vill ha den, men att den framförallt god. Jag ser själv fram emot det goda. Det jag personligen tycker är gott.
Då menar jag inte julskinka från gris. Det är förmodligen ett helgerån att säga så i vårt vackra land, jag har ju vuxit upp på julskinka själv. Men sedan jag lärde mig att fläskkött är så oerhört likt människokött att våra kroppar inte vet exakt om det ska stanna kvar inom oss eller ut (vi kan ta emot organ från grisar vid transplantationer), så tycker jag bara tanken är… obehaglig. Fläskkött är slembildande. Det är dessutom väldigt inflammatoriskt, så numera tycker jag att det mest luktar surt och läskigt av fläsk, bacon och liknande.
Pavlovs hundar, någon? Det är som att det bara säger stopp och jag vet numera väldigt många som känner samma sak, när de har fått kunskap om fläskköttets påverkan på människokroppen.
Potatis till sillen? Eller i Janssons frestelse? Nej, jag skulle somna snabbt då. Potatis är så sött för kroppen att jag skulle kunna använda det som sömnmedel, då dippen efter sockerrushen blir så tydlig, men eftersom den även påverkar nervsystemet (Solanin) tycker jag ändå inte att det är en bra idé. Så den får vara.
Mjölkprodukter från ko? Nej. Jag tycker att mjölk smakar unket numera. Det leder mest till gaser, huvudvärk och dålig andedräkt (inte bara för mig) och det är jag inte intresserad av. Det är inte värt det. Min kropp säger ju nej. Oavsett om det är mjölk, grädde, fil, yoghurt, créme fraiche, kvarg eller någon annan form. Och framförallt för att de innehåller proteinet kasein – oavsett om den är laktosfri eller ej – det är tuffa proteiner för kroppens slemhinnor i matsmältningskanalen (tänk från mun till anus). Inflammation? Nej tack, det är bra.
Kaffe efter maten? Nej, det var länge sedan. När jag förstod att jag hade mineralbrister kändes det fel att dricka kaffe som blockerar mineralupptaget. Kicken av koffeinet har jag förstått är ett stresspåslag som involverar binjurarna. Otroligt tufft för kroppen – och levern, som kan hålla på att avgifta en liten kopp kaffe i 24 timmar om den är trött.
Med god jul menar jag inte heller julgodis. Inte socker och choklad och sånt som stressar min kropp. För även om jag är en “sucker för socker”, så vet jag att för min del skulle det bli en obekväm jul – börjar jag så är det svårt att sluta. Det leder även till en inre stress (som om den yttre i dessa dagar inte vore nog). Inte heller glögg, must eller annat sockrigt klister. Om man skulle slå ut lite på golvet av misstag som hinner torka så fastnar strumpan i det, det blir smarrigt för tarmarna att ta hand om… nej, jag orkar inte med det längre.
Men. Den största boven av dem alla heter ändå gluten och här buntar jag ihop vete, korn och råg eftersom de tillhör samma familj (dock inte havre). Jag ser inte juligt vörtbröd, julknäcke eller ströbröd som något annat än inflammation nu för tiden. (Knepigt hur man kan förändras.) Jag äter inget vete, korn eller råg med flit (ibland kan jag äta något på stan med vete som tillsats, tex sojasås, men jag försöker att undvika det), för jag är så klar med det.
Jag som tillnyktrande sockermissbrukare kan idag gå förbi ett bageri där det doftar ljuvligt av nybakat bröd, sockerkringlor, vetelängder eller kakor – utan att vilja ha något av det. Vilket är en personlig vinst för mig. Att slippa känna en dragning till det kroppen upplever som toxiskt, för att kromosomerna i säden har förändrats (från 14 till 42, jag tycker att det förklaras enkelt och bra här) och blivit någonting främmande. Någonting som kroppen vill ha ut fort, som skapar en autoimmun reaktion som pågår i TIO månader – av en endaste liten enstaka smula.
Inte så kul, men icke desto mindre verklighet idag. Vår utmaning i denna tid.
Så vad gör jag istället? Jag kan ju inte bara sitta och klaga. Åh, det finns så mycket gott att njuta av; kalkonskinka, hembakat bröd, Jansson på rotfrukter, rödbetssallad på fåryoghurt, sillar, gröna rätter och leverpastej på kalkon. Du som har köpt min matbok 3.Festmat har ju tagit del av några tips. Men gör om dessa som du vill ha dem, använd din kreativitet och inspiration i skapandet.
Det är lätt att det blir mycket mat i dagarna, så jag fokuserar på grunderna för balansen. Att måltiderna blir välbalanserade, dricker mycket vatten (ca 2-2,5 liter) över dygnet och sover omkring 8 timmar / natt. Det funkar bäst för mig.
Med detta vill jag önska dig en sådan julhelg som du önskar, tills vi hörs igen.
God Jul.
// Kram Linda
PS. Ett STORT TACK till Maja, Mari-Louise, Gunilla och alla andra för positiva mejl och ord – det gör mig så varm i hjärtat! – som säger bland annat så här:
“Jag vill köpa din 3:e bok Festmat. Har dina tidigare böcker och har sett fram
emot den här. Gillar verkligen dina böcker, lättlästa och inspirerande.”
“Hej Linda, är intresserad att köpa den 3:dje boken. Matbok 3.Festmat.
De tidigare böcker 1 och 2 är så inspirerande att läsa!”
“Vilket fantastiskt jobb du har gjort med matböckerna. Jag har ju lagt om kosten en hel del och vill få än fler alternativa rätter att laga.Jag köper därför gärna både matbok 2. Vardagsmat och matbok 3. Festmat. Det får bli julklapp till mig själv.”
