Gluten är ett protein som finns i vete, och det är ett ämne som kan vara så starkt irriterande och provocerande för tarmslemhinnan att det skapar en inflammatorisk process, i värsta fall så att tunntarmen går sönder. Det var vad som hände för mig. Bland annat.
När vi äter någonting med gluten i, delar ett enzym (tTG) ner det i minimala beståndsdelar och är man känslig för detta, så reagerar immunförsvaret med att producera antikroppar för att kunna skydda sig mot ”angreppet” utifrån. Det blir en så kallad autoimmun reaktion, där kroppens eget immunförsvar angriper sina vävnader.
Numera kan jag se att det tog över tio år för kombinationen “stressigt liv och mat jag egentligen inte tålde” att förstöra tarmen, utan att jag ens förstod vad som hade hänt.
Jag visste faktiskt inte ens att det fanns nåt som hette läckande tarm! Det lät bara… äckligt.
Gluten är egentligen ett samlingsnamn på ett antal starka glykoproteiner i säd, och det finns liknande i korn, råg och havre också men då heter de hordein, sekalin och avenin istället. Gluten i vete, korn och råg är det mest “toxiska” och svårt för våra kroppar att tåla. Varenda smula av vete, korn eller råg skapar en autoimmun reaktion i kroppen.
I mitt fall reagerade min kropps immunförsvar, jag blev inflammerad i tarmarna, min egen tunntarm blev för genomsläpplig och det “läckte” osmält mat (proteiner) och gifter ut i blodomloppet. Ett inre biokemiskt kaos.
Dessutom kan inflammationen i tarmen medföra nedsatt utsöndring av enzymer, vilket de allra flesta av oss är beroende av, för att kunna smälta maten ner till de minsta beståndsdelarna. Enzymet amylas bryter ner kolhydrater till sackarider och lipas fetter till fettsyror. Proteiner ska i en komplicerad process spjälkas ner stegvis från ett långt ”pärlband” av aminosyror som sitter ihop till enskilda ”pärlor”, med hjälp av enzymet pepsin och sedan även trypsinogen och chymotrypsinogen som bildas som förstadier i bukspottskörteln, men som först aktiveras i tunntarmen.
När proteinerna brutits ner i aminosyror används de sedan för att bygga upp proteiner igen, i ett perfekt kretslopp. Dessa aminosyror ska slutligen upptas av tarmluddet i tunntarmen och passera genom tarmväggen, ut i blodet till levern och därifrån till vävnader och vätskor. Men om tunntarmen läcker, dvs att den trasats sönder på grund av intolerans mot gluten och kroppens autoimmuna reaktion, så är risken att dessa halvsmälta och för stora bitar av proteiner – i den formen kallade peptider – kan smita igenom den söndertrasade tarmslemhinnan och cirkulera ut i blodet.
Då får levern ta hand om större proteinbitar än det är tänkt, vilket även påverkar och belastar dess renande funktion. Den ska ju bryta ner gifter som tas upp i tunntarmen, men om de inte kommer från tarmen – var finns de då? Och hur avgiftar levern kroppen då?
Vanliga följder av dålig matsmältning är gaser, uppsvälldhet och buksmärtor. Detta uppstår oftast för att maten inte bryts ner till tillräckligt små bitar, då kan den istället ligga kvar i tarmen och fortsätta att jäsa med hjälp av kroppstemperaturen – särskilt vid en kolhydratrik kost eller om man äter frukt i samband med måltider.
Eftersom tarmslemhinnan är inflammerad och skadad, kan kroppen även bli mer mottaglig för andra typer av födoämnesallergier – vilket var precis det som hände mig. Också.
Intolerans eller överkänslighet mot gluten är ett långsamt slitage som kan löpa över många år, vilket gör att det verkar funka bra – tills kroppens toleransgräns plötsligt är nådd och den reagerar med smärta, att tarmen går sönder eller någon annan obalans, som huvudvärk, depression, eksem, över- eller undervikt… mycket konstigt kan blomma upp ” helt utan anledning”.
”Jag äter inte gluten”, är vi ganska många som säger – på restauranger eller hemma hos vänner – nu för tiden och den trenden ser inte ut att vända. Det framkommer fler och fler forskningsrapporter som visar på att allt fler människor påverkas negativt av just vetegluten.
Vi svenskar verkar uppvisa allt fler symtom på förhöjda antikroppar mot gluten, även små barn allt tidigare i livet, vilket den internationella Teddy-studien vid den Medicinska fakulteten vid Lunds universitet visar.
Vad som gör dig eller mig känslig för ett livsmedel kan ha vitt skilda anledningar, men det är vanligt att dessa reaktioner inträffar med de livsmedel vi använder som “stapelvaror” – särskilt vetemjöl, komjölk och sånt vi idag äter mycket av. Slitaget på kroppen under en längre tid skapar nämligen en intolerans mot ämnet, det skiljer sig från en atopisk allergisk reaktion, som resulterar i att slemhinnorna svullnar och kan leda till rinnande ögon, andnöd och snuva.
Det främsta kännetecknet vad det gäller gluten, är att det går bra att baka med mjöl som innehåller detta, och det är svårare att göra med mjöl som är naturligt glutenfritt. Man kan säga att gluten är själva ”klistret” som gör att kakan, matbrödet eller pajdegen håller ihop, blir fluffig, samt är lättjäst och lättarbetad. På det sättet är gluten oslagbart, men inte oersättligt.
Vete är ju det födoämne som ger störst reaktion och det innefattar även bulgur, couscous, dinkel, spelt, kamut, matvete och durumvete. Så i princip all pasta som finns i butikerna innehåller gluten – men inte alla. Det finns alternativ.
Bröd innehåller oftast gluten och bakas med mjöl som ”håller ihop”; det vill säga vete, korn, råg och havre. Kanelbullar, kex, hårda och mjuka kakor – det mesta i bakverksväg innehåller gluten. Pizzadeg, pajskal, wraps, ofta innehåller mjuka tacoskal gluten eftersom majsmjölet blandas ut med vetemjöl.
Dessutom innehåller många godissorter gluten, särskilt lakrits.
Efter mitt intoleranstestresultat fick jag veta att mitt värsta utslag var från guarkärnmjöl ( E412) – ett stabiliserings- och förtjockningsmedel som idag ofta ersätter glutens klistrande effekt i mjölmixer och så kallade “glutenfria” bakverk, kex, bröd och kakor. Så det gäller att vara uppmärksam – guarkärnmjöl ingår bland annat i glassorter, såser, fryst frukt, milkshake
och tandkräm.
Var uppmärksam på att både hel- och halvfabrikat, tillsatser och annat ofta innehåller gluten eller guarkärnmjöl i någon form.
* * * * * * * * * *
Här är några länkar till forskning kring glutenintolerans/celiaki
om du vill läsa/veta mer:
*Coeliac disease: current approach and future prospects
*Causes of death in patients with celiac disease in
a population-based Swedish cohort
(svensk studie)
*Grown-up coeliac children: the effects of only a
few years on a gluten-free diet in childhood
Evidence of poor vitamin status in coeliac
patients on a gluten-free diet for 10 years
(svensk studie)
* * * * * * * * * *
Är du intresserad av läkande kost för just dig genom en individuell kostrådgivning, så når du mig via detta kontaktformulär.
Varmt välkommen.
