Jag är inte det minsta vig – kan jag då utöva Medicinsk Yoga?
Absolut! I Medicinsk Yoga utgår man alltid från utövarens egna gränser och att inte överskrida dem. Det får gärna kännas lite jobbigt i en övning och det är okej att bli svettig, men det ska inte göra vasst ont.
Om det gör ont backar du lite och anstränger dig lite mindre, det handlar inte om tävling eller prestation för dig – det handlar om att lyssna inåt. På din egen röst.
Du behöver inte vara vig, smal eller ens ha bra kondition för att yoga. Du är välkommen vem du än är. Och om du har problem att sitta på golvet för att det gör ont i ben, rygg eller någon annanstans går det jättebra att sitta på stol genom hela passet!
* * * * *
Jag har precis fått veta att jag är gravid, hur blir det med yogan då?
Du är varmt välkommen iallafall, det enda är att du måste känna efter extra mycket vad som känns rätt i din kropp, dessutom finns det ett antal övningar som man ska avstå – i yoga vid menstrution eller gravididitet – bland annat övningar med magen och bäckenbotten.
Detta ska instrueras i varje pass inför varje övning, så du bör främst vara uppmärksam på guidningen, men informera gärna din lärare om att du är
gravid iallafall.
* * * * *
Vilken sorts yogaform är Medicinsk Yoga?
Den medicinska yogan kommer ur Kundaliniyogan, som är en av de allra äldsta yogatraditionerna. Den togs till USA från Indien av Yogi Bhadjan på 60-talet, där den sedan spred sig, men även i Sverige har Kundaliniyoga-grenen varit väldigt stark. Läs gärna mer om Kundaliniyoga.
1996 utvecklades Medicinsk Yoga i Sverige av Göran Boll, då var han lärare och utbildare inom Kundaliniyoga, som ett steg i riktningen att få fler att upptäcka hur långsam, dynamisk och inkännande yoga kan vara.
I den medicinska yogan – likväl som Kundaliniyogan – fokuserar man på den egna upplevelsen och uppmuntrar ständigt utövaren att känna efter inåt.
* * * * *
Vad innebär det att yogan är medicinsk?
Det har gjorts kliniska studier på Medicinsk Yoga, för att man var intresserad av att se om den tillförde någonting positivt rent fysiskt – förutom ett allmänt välmående.
Och det gjorde den, man har bland annat sett att yogan sänker stresshormoner som kortisol i blodet och att syreupptagningsförmågan ökar avsevärt med hjälp av den djupa, yogiska andningen – den är alltså evidensbaserad.
Dessutom måste Instruktörer, Lärare och Terapeuter i Medicinsk Yoga ha som minst undersköterskeutbildning, det vill säga kunskap i basmedicin.
Det är för att ha förståelse för, och kunna förklara för klienterna på ett enkelt sätt, vad som sker i kroppen vid dessa långa, djupa andetag eller i övningarnas lugna, dynamiska rörelser.
* * * * *
Gör dessa studier Medicinsk Yoga mindre andlig än annan yoga?
Nej, tvärtom. Den medicinska yogan har sin grund och sitt ursprung i Kundaliniyogan, vilket är en av de äldsta yogatraditionerna som bygger på övningar, andning, vila och meditation.
Meditationen är en stor del av det yogiska utövandet – man säger faktiskt yogiskt att alla övningar i yogan är den uppvärmning som leder fram till meditationen.
Ordet yoga betyder ju att sammanlänka kropp, själ och sinne – så även i den medicinska yogan, även om intresset att studera den närmare för att se dess faktiska effekter varit mycket stark.
* * * * *
Vad betyder mantra?
Ett mantra är ord eller en mening som man upprepar tyst för sig själv i en övning eller sjunger ut i en meditation, till exempel. Det kan kopplas till en yogaövning och syftet är framförallt att rena tankarna – ordet mantra betyder att “frigöra sinnet” – och upprepa en enda sak.
Främst handlar det om att vara i stunden och släppa tankarna på att hämta och lämna barn på skolan, åka på konferens eller planera partnerns födelsedagsfest.
Det är lättare att göra genom att koppla in ett mantra – och det finns olika (otaliga) mantran, beroende på vad det är man ska göra.
* * * * *
Varför “tonar” man in och ut ur ett pass…?
In- och uttoningen är ett sätt för kroppen att förbereda sig för passet.
Mantrat vid intoning: Ong namo guru dev namo betyder ungefär att “jag öppnar upp för mitt inre, böjer mig inför det och låter det guida mig”. Det är en fin tanke att vi har all kunskap inom oss… vi ska bara lyssna till den.
I uttoningen: Sat nam bekräftar jag för mig själv att “jag är sann” eller “sanning är min identitet” – jag väljer att vara så sann jag kan och påminner mig själv om att jag söker sanningen.
Dessa två mantran är passande att börja och avsluta med, inte bara för att sjunga mantrat, utan för att det ger min kropp en tydlig signal om vad som sker – när passet faktiskt börjar och slutar.
* * * * *
Hur ofta måste jag yoga hemma för att det ska ge effekt?
Om du väljer att yoga en liten stund varje dag – vilket yogan förespråkar för bästa tänkbara balans – så finns det inga måsten. Allt du gör är bättre än att inte göra någonting.
En minuts ryggflex ger din rygg flexibilitet, tio minuter yogiska andetag hjälper dig att reducera stress och endast en intoning ger dig en möjlighet att tona in i en ny dag! Det finns alltid tid för någonting.
Men det optimala enligt yogan är att unna sig själv en “sadhana” – det dagliga utövandet – gärna ett pass med meditation på morgonen innan dagen börjar, för att stärka upp kroppens hormonbalans, nervsystem och andra funktioner som gör sig redo inför en ny dag.
* * * * *
Hur länge bör jag yoga per dag – minimum och maximum?
En minuts övning stilla övning är bättre än ingenting, kanske bara en intoning! Eller att andas långa, djupa andetag i sängen när man vaknar på morgonen. Det är snällt mot kroppen att tänka på välmåendet.
Den övre gränsen för yogautövande sägs gå vid 10% av dygnet, det vill säga 2,5 timme – om dagen. Men det är relativt få som hinner yoga så mycket, som det ser ut i vårt samhälle idag.
Personligen tycker jag att en timme om dagen är optimalt.
* * * * *
Vad betyder de kluriga fingerpositionerna?
Inom yogan kallas de för mudras; “fingerställningar”.
De används för att skapa ett specifikt fokus, varje finger symboliserar nämligen olika saker. Till exempel motsvarar tummen jaget och pekfingret kunskap, det är de två fingrar man sätter ihop i “gyan mudra” i ett yogapass när man känner efter och lyssnar inåt.
Samtidigt som jag upprepar mantrat “sat nam” säger jag alltså till mig själv att jag är sann och lyssnar inåt till kunskapen…
* * * * *
Det här med “rotlåset”… vad är grejen?
Rotlåset ingår i de kroppslås som kallas för bhandas – just det här innebär att man “kniper anusmuskeln, lyfter urinvägstrakten, drar in naveln och – håller” en liten stund. Och det kanske låter märkligt, men det är viktigare än man tror.
Dels handlar det om att tillgodogöra sig den kraft och energi som arbetas upp under en övning, med rotlåset sänder man sedan iväg denna energi uppåt – längs ryggraden – genom att “knipa”.
Dessutom sägs den vara stärkande både för prostatan och musklerna i bäckenbotten och underliv – så det är en toppenövning att göra var som helst några gånger under dagen.
Dock rekommenderas den inte att göra vid mens eller graviditet, eftersom man då ska avstår från alla “magpumpningar” och knipövningar.
* * * * *
Det här med vila, hur viktigt är det i ett pass?
Det betyder nästan allt – det är nämligen i vilan som effekterna av yogans övningar, rörelser eller meditationer kan sjunka in i kroppen och läka de obalanser som eventuellt finns.
Idag har gemene man svårt att hitta tid för att ligga stilla – kanske inte ens på nätterna – men det är läkande och stärkande för kroppens alla system att få göra ingenting en stund. Unna dig en vila. Det är du värd…
* * * * *