Om man avstår från att äta eller dricka komjölksprodukter, på grund av att tarmen är känslig för laktos (mjölksocker) eller kasein (mjölkprotein), är det lätt att i första hand tänka “laktosfri komjölk” som alternativ och fortsätta som tidigare med en annan variant av mjölk, grädde, yoghurt och creme fraiche eller liknande i maten.
Dock skulle jag rekommendera att avstå ifrån de som sägs vara laktosfria också.
Anledningen till det är att dessa produkter i processen är så pass upphettade och bearbetade, att proteinerna blir inflammatoriska för våra kroppar.
Och det är någonting man bör undvika; livsmedel och ämnen som bidrar till att skapa inflammatoriska processer, eftersom det kan vara en grogrund för obalanser som diabetes, cancer, reumatism, psoriasis, astma, hjärt- & kärlproblem och så vidare.
Det ovana i sammanhanget kan vara att välja bort komjölksprodukter, eftersom det ligger en stor trygghet i det vi känner till – det vi vuxit upp med och tycker om. Kanske känns det rent fysiskt att det är bättre att avstå från komjölk, men sorgen över att utesluta ett livsmedel kan likväl finnas där.
Själv väljer jag att använda kokosmjölk om jag vill få en mjölk- eller gräddkonsistens i kosten.
Det går utmärkt att använda kokosmjölk i maträtter som soppor, grytor och alternativa gratänger – samt även i varma och kalla drycker, efterrätter, alternativa bakverk och mellanmål.
Det är ju egentligen främst fantasin och kreativiteten som styr.
Men jag lever egentligen efter devisen att jag dricker det jag kan tänka mig att duscha i, vilket innebär att kokosmjölk är en smaksättare och ett alternativ i min kosthållning – ingenting jag äter eller dricker dagligen. Måttlighet är bäst.
Rismjölk, havremjölk, sojadryck och sesam- eller mandelmjölk är alternativa drycker – men inte heller tillräckligt hälsosamma att dricka mängder av. Till exempel kräver rismjölk ofta tillsatt olja eller fett för att drycken inte ska bli för blaskig och vattnig, var då uppmärksam på om det är rapsolja som används (eftersom den omvandlas till transfett redan av framställningen).
Detsamma gäller även för havremjölk – plus att dessa båda alternativ består av fiberlösa kolhydrater som lätt driver upp insulinnivåerna.
Högt insulin och obalanserat blodsocker är ju en riskfaktor för flertalet obalanser.
Sesam– och mandelmjölk kan vara bättre alternativ, men dem bör vi vara sparsamma med eftersom nötter innehåller omega 6-fettsyror som i sig
gynnar inflammationer.
Och sojadrycken är ju gjord på sojabönan som har två olika ämnen som påverkar två av människokroppens viktiga funktioner; det första är fytinsyran som stör mineralupptaget i kroppen – detta kan i förlängningen bidra till benskörhet, eftersom särskilt skelettet behöver ta upp tiotalet olika mineraler ur kosten.
Det andra ämnet sojabönan innehåller är fytoöstrogen – växternas motsvarighet till kvinnliga könshormoner, vilket påverkar och stör sköldkörtelns funktioner, och då särskilt hormonbalansen eftersom den styr hela kroppens balans vad det gäller könshormoner, stresshormoner, insulin och mycket annat.
Är du intresserad av läkande kost för dig genom en individuell kostrådgivning, så når du mig via detta kontaktformulär.
Varmt välkommen.
