…proteiner

Jag äter proteiner, både vegetabiliska och animaliska, min kosthållning drar inga gränser för det, utan man väljer själv att lägga till eller dra från.

Grillad kyckling och bovete med en grön basilikakvist samt en sked och en gaffel på en turkos tallrik.Eftersom jag har blodgrupp A upplever jag att jag mår bäst av att äta fågel och fisk, eller bönor och baljväxter i kombination med råris eller nåt annat sädesslag – eftersom det ger fullvärdigt protein, som annars bara finns i animaliskt protein.

Men proteiner och dess aminosyror är så viktiga för i stort sett alla kroppens funktioner, att det är viktigt att få i sig tillräckligt med proteiner. Det är inte för inte som ordet protein kommer från det grekiska  proteios, som betyder “av högsta vikt“.

Idag kan det vara lätt att äta för mycket animaliska proteiner, eftersom många helt väljer bort kolhydrater för viktnedgång, vilket faktiskt tynger kroppen – särskilt njurarna har det tungt med de fosfor- och svavelsyror som bildas vid nedbrytningen av animaliskt protein.
Dessa syror tröttar dessutom ut nefronerna – de små filtreringsenheterna i njurarna. Det är alltså tungt för njurarna om vi äter mycket animaliskt protein.

Men det är lika allvarligt att så många har läckande tarm idag, vilket gör att kroppen har svårt att ta upp de proteiner vi äter.

Därför är det viktigt att åtminstone sätta sig in i sin egen situation, skaffa kunskap och förståelse för vad det är som händer om jag inte mår bra. Jag lever i min kropp, den ska bära mig genom livet och vi behöver ha ett nära samarbete.

Proteiner består av kedjor av otaliga aminosyror – som små pärlor på tråd. Det finns 20 stycken i våra kroppsproteiner, varav 8 är essentiella, vilket innebär att vi inte kan producera dem själva utan de måste intas via det vi äter.

Det finns flertalet proteinkällor i kosten, bland annat i rött kött, fågel, ägg, fisk och skaldjur, bönor och baljväxter, alger, quinoa, frön och nötter. De animaliska är fullvärdiga proteiner, det vill säga att de innehåller alla essentiella aminosyror, medan de andra kan variera i proteinmängd – men bör kombineras med varandra för att vara fullvärdiga.

Förr kallades proteiner för äggviteämnen och de bygger upp muskler, hår, hud och vävnader i kroppen. Några tecken på proteinbrist kan vara just dålig kvalitet på kroppsvävnad; hår, hud, naglar och muskler. Men även nedsatt sårläkning, låga energinivåer och nedsatt immunförsvar vilket kan leda till allergier och infektioner.

När vi äter proteiner klipps de ner till peptidkedjor av enzymet pepsin i magsäcken. Magsyra är viktigt för pepsinet,  men mängden minskar med åldern. I tunntarmen bryts peptiderna sedan ner till enstaka aminosyror med hjälp av trypsin från bukspottkörteln. Aminosyrorna transporteras via blodet till levern, där den avgör om aminosyrapärlorna ska byggs om till nya proteiner igen – proteinöverskott omvandlas till ammoniak och lämnar kroppen
med urinet.

Något vi får mer av om vi äter mycket animaliskt protein är även aminosyran tyrosin, vilket bildar adrenalin, noradrenalin och dopamin. Det är ju stresshormoner som kan skapa aggression, ilska, kamp/flyktbeteende… och det är skillnad. Förvisso bildas även “trivselhormonet” serotonin av tyrosin i kött, men det gäller särskilt stresshormoner.

Aminosyran tryptofan i sädesslag är viktigare för serotoninproduktionen.

Bönor, ris och grönsaker i en matig gryta på ett turkosfärgat fat.Det kan vara en fördel att äta vegetariskt protein, eller åtminstone varva, som bönor och baljväxter. Men det är också viktigt hur de tillagas, så att man minimerar riskerna för gaser eller irritation i tarmarna.

Om man lider av läckande tarm finns det flera steg i nedbrytningen av proteiner som allvarligt kan påverka hela balansen, eftersom peptiderna smiter igenom den skadade tunntarmen rakt ut i blodbanan och på så vis förgiftar kroppen. Levern kan inte bryta ner peptiderna, men eftersom förvirringen i kroppens immunförsvar är total, skickas de iväg från blodbanan och hamnar till exempel i huden där de skapar eksem eller hudirritation.

Men de kan även smita igenom blod-hjärnbarriären och påverka nervsystemet, det är detta man säger sig se hos barn med ADHD eller Autism. När man i dessa fall utesluter starka proteiner som gluten i vete och kasein i mjölk, uppvisar dessa barn helt nya sidor inom relativt kort tid. Lyckliga föräldrar vittnar om att de fått “tillbaka” talande och öppna barn, som kanske tidigare varit inneslutna i sig själva och okontaktbara.

Det är kanske tid att tänka hela varvet runt och ser hur kosten verkligen kan  påverka hela kroppens system, utan att bara avfärda det. För barnens skull, om inte annat. Det finns ingen risk med att byta ut matvaror och prova, eftersom det inte handlar om att utesluta näringsämnen. Tvärtom, det går att byta till sig mer näringsrik kost, så går egentligen ingenting förlorat.

De flesta enzymer i kroppen är proteiner, de ingår i alla kemiska processer och behöver därför tillräckliga näringsämnen så att aminosyrorna går att använda om och om igen till nya enzymer, hormoner och signalsubstanser.

Hur går det då om vi väljer att bygga upp kroppen av näringsfattig skräpmat, och särskilt hos små barn som fortfarande växer…? Det tål att tänkas på.

Hormoner, som består främst av proteiner och enzymer – är viktiga budbärare i kroppen. Insulin till exempel styr blodsockerbalansen, tyroxin tillverkas av sköldkörteln som hjälper till att styra ämnesomsättning och fettförbränning. Könshormoner som testosteron och östrogen styr reproduktionsförmågan.

Albumin är ett protein som transporterar sköldkörtelhormoner i blodet, men det upprätthåller även ett osmotiskt tryck som håller kvar blodets vätska i blodkärlen. Även signalsubstanser – neurotransmittorer – som  serotonin  och dopamin byggs upp av proteiner. Och plasmaproteiner hjälper blodet
att koagulera.

Många väljer idag att bli vegetarianer och utesluter animaliskt protein, men det är alltså av “högsta vikt” att se till att man får i sig tillräckligt med proteiner, eftersom de styr så oerhört många av kroppens processer.

Vill du lära dig mer om läkande kost genom en individuell kostrådgivning, så når du mig via detta kontaktformulär.

Varmt välkommen.