“Azofärgämnen är en grupp färgämnen som alla innehåller en kemisk grupp, som kallas för azo. De är syntetiska, vilket innebär att de framställs kemiskt.
Innan Sverige gick med i EU var några azofärgämnen godkända men då i mycket begränsad omfattning. Från 1999 blev det tillåtet att använda azofärgämnen i flera olika livsmedel. Några azofärger får fortfarande bara användas i enstaka livsmedel. I svensktillverkade livsmedel används azofärgämnen inte i någon större omfattning.
Det beror till stor del på Sveriges restriktiva inställning till färgämnena.
Tio azofärger är godkända för användning i livsmedel, enligt listan nedan.
E 102 Tartrazin gul
E 110 Para-orange, Sunset Yellow FCF, Orange Yellow S gul-orange
E 122 Azorubin, karmosin röd
E 123 Amarant röd
E 124 Nykockin röd
E 129 Allurarött AC röd
E 151 Briljantsvart BN, svart PN svart
E 154 Brun FK brun
E 155 Brun HT brun
E 180 Litolrubin BK röd
Sju av azofärgämnena får användas till nästan alla livsmedel som får färgas. Det innebär att de får användas i drycker med undantag för saft, som aldrig får färgas, glass, konfektyrer, tuggummi, konditorivaror, desserter, sylt, marmelad, soppor, såser, senap, frukt- och grönsaksberedningar, smaksättningspreparat, snacks och kosttillskott.
Några azofärger får endast användas i vissa livsmedel:
* E 123 Amarant (röd), får bara användas till fiskrom och spritdrycker.
* E 180 Litolrubin BK (röd) får bara användas till ätlig ostskorpa.
* E 154 Brun FK, får bara användas till kippers (färgämnet används inte i Sverige).
På alla förpackade livsmedel måste det finnas en ingrediensförteckning. I denna ingrediensförteckning måste alla färgämnen som använts tas med. Först ska det stå “färgämne” och sedan E-numret på varje färg eller namnet på varje färg.
Oförpackade livsmedel har ingen ingrediensförteckning. Den som säljer oförpackade livsmedel bör kunna upplysa om vad som finns i ett visst livsmedel. Fråga i butiken!
Exempel på livsmedel som säljs oförpackade i butik och som kan innehålla azofärger är lösgodis och kakor. Azofärgämnen kan också förekomma i lösglass, räkor, restaurangmat och färdiglagad mat samt i en del andra produkter, som säljs i lösvikt över disk.
Livsmedel som innehåller vissa azofärgämnen måste ha en särskild märkning. Det gäller livsmedel som innehåller nedanstående azofärger och
E 104 kinolingult:
* E 110 para-orange
* E 122 azorubin
* E 102 tartrazin
* E 129 allurarött
* E 124 nykockin
Kinolingult är också ett syntetiskt färgämne men hör inte till de så kallade azofärgämnena.
När dessa färgämnen ingår i en produkt ska färgernas namn eller E-nummer följas av texten: ”Kan ha negativ effekt på barns beteende och koncentration”.
Anledningen till de nya märkningskraven är en studie från Storbritannien som pekar på att ämnena kan ge barn koncentrationssvårigheter. Den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, har bedömt studien och menar att det inte är klart vetenskapligt bevisat att ämnena är skadliga. Förhandlingar mellan EU:s råd och parlament resulterade i kravet på särskild märkning.
Vissa azofärgämnen kan ge upphov till överkänslighetsreaktioner hos en del personer. De som drabbas är i huvudsak de som redan har någon form av allergi.
Vanliga symtom är hudutslag, som oftast är lindriga. Andra symtom som astma, nässelfeber och eksem har också rapporterats.
Eftersom överkänslighetsreaktioner och allergier är vanligare hos barn än hos vuxna är det troligt att det främst är barn som drabbas.
Personer som inte tål azofärger har genom kravet på märkning (se ovan) på förpackade livsmedel möjlighet att undvika dessa. Ett problem kan vara oförpackade livsmedel, som lösgodis. Fråga i affären om det inte står angivet om livsmedlet innehåller azofärgämnen.”
Källa: Livsmedelsverket
* * * * *
Vill du lära dig mer om läkande kost genom en individuell kostrådgivning, så når du mig via detta kontaktformulär.
Varmt välkommen.
