MediYoga för mig

MediYoga har varit en högst central del i att hitta tillbaka till styrkan och lugnet igen. Om jag någonsin hade befunnit mig där tidigare, eller om det var för första gången.

Närbild på en yogandes hand, med tumme mot pekfinger i "gyan mudra", samt tända ljuslyktor.Det kunde ha varit en annan form av avslappning, men när jag rekommenderades att träffa Göran Boll och hittade till den lugna, inkännande disciplinen, så var jag helt såld. Förvisso livrädd för vad det skulle innebära och vad som skulle kunna hända, men såld.

Yogaformen, som har sin grund i Kundaliniyogan, lägger stor vikt vid att man ska lära sig andas rätt och lyssna inåt, dessutom är meditation alltid en del av yogapasset. Det fanns en klar anledning till att jag inte hade velat eller kunnat meditera innan dess, och det var att jag inte ville vända mig inåt. Inte lyssna. Inte känna. Inte acceptera. Bara springa.

Jag var rädd för att släppa taget, fasaden, masken och börja känna efter inåt. Det var ju det jag så framgångsrikt lyckats smita ifrån i så många år, men kanske var det inte så framgångsrikt som jag hoppats när fasaden krackelerade…

…jag bestämde mig iallafall för att ge yogan en ärlig chans för att på så sätt kunna komma närmare min kärna.

Så varje ljus sommarmorgon 2007 gick jag upp i gryningen, satte mig på den mjuka yogamattan och mötte mig själv en liten stund.  I taget.

Mitt personliga yogapass – med de djupa andetagen, de mjuka övningarna, den stilla vilan och den inkännande meditationen – fick mig att börja sakta ner. Det var som en ny bekantskap, lite stel och trevande i början, där tårarna flödade både på in- och utsidan medan smärtan inuti mig tog sig nya uttryck, men jag fortsatte.

För jag visste att yogan inte skapade smärtan eller sorgen, den hjälpte mig snarare att komma ner i stresshormoner och kunna släppa upp känslorna för att få en möjlighet att bemöta dem. Känna. Varför hade det varit så skrämmande att jag valt att fly så länge? Steg för steg fick jag svar på mina egna frågor.

Innan hade jag inte haft tid och utrymme i mitt liv för vila eller introspektion. Hur skulle det ha gått till, när jag jobbade precis hela tiden för att få ekonomin att gå ihop och inte heller vågade bromsa in, för att mina inre demoner då kom och knackade mig på axeln… bromsa in? Hellre blev jag sjuk, tydligen.

Tack och lov mötte jag den medicinska yogan precis i rätt tid, när jag var mottaglig för den och sökte ett sätt att varva ner och lyssna. Jag lärde mig så smått att slappna av, kunna fokusera på energiflödet i min kropp och dessutom är det vetenskapligt bevisat att den medicinska yogan sänker stresshormonet kortisol och blodtrycket… vilket var vad jag behövde.

Förutom det faktum att jag skulle bli vansinnigt beroende av en genomtänkt kostomläggning för att läka tarmen och kunna ta upp näring, så behövde jag lugna ner mitt överhettade nervsystem. Jag var så trasig att jag helt enkelt inte förstod hur trött och samtidigt överaktiv jag var.

Jag yogade i princip varje dag i över ett års tid. Det var en magisk förändring för mig, där jag steglöst gled över i att lita mer på mig själv och mina reaktioner. Jag vågade lyssna inåt och känna. Än idag har jag som ambition att yoga varje dag, om så bara en övning eller djupandas, för att det stärker, lugnar och balanserar mig. Jag mår bättre av det, helt enkelt.

Vill du nå mig för att lära dig mer om Medicinsk Yoga eller för att hitta personlig yoga för dig, kan du göra det via detta kontaktformulär.

Varmt välkommen.