Det är nånting med frihet. Som har gjort att jag sedan barnsben njuter av att känna mig – fri. Som har gjort att jag ibland har fått höra ett nedlåtande “du skulle ju aldrig kunna ha ett vanligt jobb!” …som om det vore något dåligt att vara född till entreprenör? Men jo då, jag har haft massor av “vanliga” jobb, vad det nu är? Och jag kritiserar aldrig de som vill eller väljer att leva så. Är det avund? Lite oklart.
Det är i och för sig sant, att jag kan känna mig låst om jag tänker att jag ska göra samma sak varje dag i en väldigt lång tid. Jag har alltid uppskattat omväxling, ny input, frisk luft. Äventyr! Men jag tycker också om att ta det väldigt lugnt. Att stanna på en plats där jag trivs. Allt är inte svart eller vitt, det kan vara mittemellan också. Jag har lärt mig det nu.
Världen behöver fria själar. Vi råkar vara fyra av fyra (100%) sådana i min ursprungsfamilj, eftersom vi alla har/haft egna företag. Jag kan inte se att det finns något negativt med det, även om andra anser det. Alla kan eller vill inte gå i ledband, vissa är stöpta till att vara entreprenörer (vilket kan definieras som “förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter”), så är det bara. Och jag tycker att det är ett fint arv hemifrån. Att gå sin egen väg.
Att vara fri betyder dock inte att jag varken kan eller vill jämka. Nej, tvärtom – jag har varit snudd på osunt bra på att jämka (läs: medberoende) och jag uppskattar verkligen att jobba i team, såväl som jag kan gå min egen väg. Det är bara skönt att ha en känsla av att kunna – välja.
Som att kunna åka iväg, för att jag önskar sitta i lugnet och andas. För att min kropp vill vila. När jag verkligen kan göra det. Ibland behövs så lite. Och det är såklart inte alltid möjligheten finns att dra iväg, det blir ju ett antal uppoffringar ( pengar, bil, boende). Men det jämnar ut sig i längden, tänker jag. När man mår bra inuti. ♥
Jag uppskattar att lyssna på musik i mitt lilla hus, just nu rullar fina Jon-Henriks “Jag är fri”… det är en speciell känsla i att vara i ett landskap med vit snö, renar, berg och skog, åka skidor, sitta i solen, dricka varm havremjölkschoklad – och höra en jojk. I min värld är det ingenting annat än en frihetskänsla.
“I det regn som faller
Innan natten blivit dag
Står vi före stormen
Tillsammans bara du och jag
I den vind som blåser
Vilar våra andetag”
Men. Jag ska återgå till mitt sportlov, jag planerar för att tala in yogapass (det har önskats i ett par år nu), men fokuserar samtidigt på att vila och sova ut. Jag hoppas att du har det magiskt där du är.
Det är du verkligen värd.
// Kram Linda
